Doktorander i litteraturvetenskap

Jonas M. Hoeck

Jag kallar mitt avhandlingsprojekt ”Den vetenskapliga konstnären”. I projektet utforskar jag dagens hybrida konst och dess heteromediala betydelser. Ett antal nutida författare och konstnärer experimenterar med att bryta ner och blanda ihop klassiska disciplinära kategorier. Dessa experiment utmanar vår uppfattning om de olika språk och medier som möter oss idag. Därför undersöker jag etymologiskt hur lingvistiska sammanjämkningar mellan traditionellt vetenskapligt språk och litterärt språk bildar nya konstellationer och ändrar vår syn på medielandskapet. Jag utforskar dessutom hur sökandet efter enhetlighet och viljan att experimentera med föreningar av annars separata uppfattningar om språk är kopplade till den naturvetenskap som konstnärerna och författarna inkluderar i sina hybrida verk. Eftersom tekniken har antagit en digital riktning innehåller ofta de heteromediala experimenten datorer, VR och internet som beståndsdelar, och därför kommer också dessa teknologiska plattformar och deras verktyg att spela en avgörande roll i min studie. Mitt mål är att skriva en avhandling som först och främst erbjuder en översikt över hybrida och litterära konstformer i skandinavisk litteratur och som i förlängningen även kan skapa en större förståelse för tolkningen av den senmoderna verkligheten som gestaltas genom dem.

Alexander Kofod Jensen

Projektet handler overordet set om forholdet mellem visualitet (intermedialitet og multimodalitet) og erindring i forbindelse med skønlitterære værker om anden verdenskrig. Som udgangspunkt er der tale om en undersøgelse af, hvordan det retoriske virkemiddel ekfrasen (at beskrive med ord det, som normalt ses med øjnene) benyttes som et slags værktøj til at generindre oplevelser, som ikke var personlige. Dette vil sige, hvordan forfattere, som var distancerede (tidsmæssigt eller geografisk eller begge dele) anden verdenskrig og de historiske begivenheder, alligevel er i stand til genoplive og videreføre andres erindringer, som var det deres egne. Dette kendes ofte som begrebet postmemory, der behandler generationsforskelle, men fokus er i stedet for her mere specifikt på, hvordan ekfrase og distance spiller en væsentlig rolle uafhængigt af generationsforskelle.

Jakob Olsson

I mitt avhandlingsarbete undersöker jag digitaliseringens gestalter, i form av olika apparater och system, i svenskspråkig barn- och ungdomslitteratur från 2000-talets början och fram till idag. Syftet är att, med utgångspunkt i didaktiska och mediehistoriska perspektiv, undersöka texternas digitaliseringsstrategier: de sätt som de beror på, belyser och går i dialog med sina mediehistoriska sammanhang. Vad har texterna att säga sina unga läsare om vad det innebär att vara en människa i en digitaliserad värld?