Inom institutionen för Geografi, Medier och Kommunikation finns ämnet Kulturgeografi.
Kulturgeografi som ämne rör sig mellan två begrepp. Kultur anspelar på det mänskliga, vårt sätt att leva, handla och ge mening till vår värld och vår plats i den. Geografi syftar till jorden. Således är kulturgeografi det ämnet som studerar de ömsesidiga samspelen mellan människan och jorden. Det mänskliga utformar världen samtidigt som den formas av den. Samspelet har flera dimensioner – politiska, ekonomiska och sociala. Därför studerar ämnet kulturgeografi samspelet mellan människa, samhälle och miljö på olika skalor - från det lokala till det globala.
Kulturgeografi har världen som sitt studiefält och ämnet kännetecknas av både bredd och djup. Som student i kulturgeografi vid Karlstads universitet får du kunskap om globaliseringens inverkan och olikartade utfall (såväl sociala som rumsliga), urbaniseringsprocesser, stadsutveckling samt nyare former av urbanitet och stadsgestaltning, platsidentitet, mening och platsmarknadsföring, det mobila samhällets politiska, sociala, ekonomiska och rumsliga avtryck, planering (urban, regional), med mera.
Vid Karlstads universitet erbjuder vi kurser i kulturgeografi på grund, avancerad och forskarnivå. Därmed kan du erhålla såväl fil kand. examen som fil magisterexamen, men även läsa på forskarutbildning som leder till fil licentiatexamen och fil dr examen.
Ämnet kulturgeografi vid Karlstads universitet ingår i Institutionen för Geografi, medie- och kommunikationsvetenskap. Här bedrivs forskning och utbildning i kulturgeografi, samhällsplanering och turism.
Vid Karlstads universitet finns verksamma forskare och doktorander inom kulturgeografi, varav flera ingår i Geomedia. Geomedia är en av Karlstads universitets starka forskningsmiljöer. Inom Geomedia bedrivs forskning som rör en rad frågor om plats/rum, media, och mobilitet och hur dessa påverkar vår samtid. Vidare forskas det om digitaliseringens rumsliga avtryck, komplexa samspelen mellan plats, mobilitet och media samt nya typer av rum som uppkommer i samband med digitalisering. Exempel på frågor som förs är: vilken betydelse har ökade rörlighet och digitalisering för platsidentitet? Hur förstå nya maktekologier, sociala identiteter och medielandskap? Dessutom finns verksamma forskare och doktorander som bedriver forskning om regional utveckling, hållbarhet, bioekonomi och innovation inom ramen för CRS (Centrum för Regional Studier). Det forskas bland annat om hur nya organisations- och styrformer utvecklas på den regionala arenan, vad blir de demokratiska konsekvenserna? Hur påverkas livsmiljöer och människors möjligheter till arbete och försörjning av globaliseringsprocesser? Och hur kan olika aktörer på skilda geografiska nivåer bidra till hållbar utveckling?
