Att studera på distans eller att ha inslag av distansundervisning blir allt vanligare. Inte minst internationellt, där välrenommerade universitet ger kurser med tusentals deltagare över nätet. Men hur når man framgång för såväl studenten som för den som ger utbildningen? Tydlighet, information och en bra struktur är a och o, menar Carin Lindskog, som har många års erfarenhet av distansutbildning och ”blended learning”.
Projektledning på Handelshögskolan vid Karlstads universitet ger både kurser och program helt på distans eller med inslag av frivilliga träffar på universitetet. Magisterprogrammet i projektledning erbjuds både som campusutbildning och som distansprogram på halvfart. Det senare lockar särskilt yrkesverksamma att fördjupa eller bredda sin kompetens.
-Fortfarande lever bilden av att utbildning på distans är helt flexibel i tid och rum och kräver mindre arbetsinsats. Det stämmer inte hos oss. Vi ger inga läskurser, utan studenterna jobbar i grupper och i seminarier, även om de är över nätet. Tydlig information till studenterna i början vad gäller förväntningar och krav på teknisk utrustning har vi märkt ger bättre resultat. Att lägga rejält med arbete och tid på information i början ger studenterna bättre förutsättningar att klara utbildningen, säger Carin Lindskog.
Lärarlag och gemensam grundsyn
Samtliga som undervisar i projektledning använder sig av distansteknik, både för distansundervisning och på campus. Att samarbeta lärare emellan för att utveckla kurser är ett naturligt inslag.
-Vi har jobbat med detta i snart 15 år och har mer och mer upptäckt fördelarna med att använda till exempel filmade föreläsningar och interaktiv teknik även på campusutbildningarna. Vi lärare ger varandra feedback på material och kurser och spånar idéer tillsammans. Att se varandras föreläsningar på film, blir en kollegial kvalitetssäkring, där kursernas mål följs upp. Formen kräver också att jag som lärare strukturerar min kurs mer och jag blir helt enkelt tydligare som lärare. Det är en kompetensutveckling och väldigt roligt.
Tydlig information ger bättre förutsättningar
Studenten får redan vid ansökan information om att det krävs webkamera och headset för att följa kursen eller programmet. Karlstads universitet köper in en supportfunktion från Sunet, där studenten kan testa sin utrustning. Men det är inte bara information om utrustning som ges. Lika viktigt är att studenten förstår vikten av att kommunicera med sina studiekamrater i grupparbeten,göra upp tider för möten över nätet, följa kursens chattforum och jobba enligt det veckoschema som ges. Magisterprogrammet erbjuder frivilliga träffar i en telebildsal, som spelas in och läggs ut för de som inte kan vara på plats.
-Vi har studenter över hela världen. Från Australien till Indien och Kina. Det mest extrema var en student som befann sig i en u-båt! Men där svajade uppkopplingen en del, så det var en utmaning, skrattar Carin Lindskog.
Lärarna på projektledning, sammanlagt åtta personer, använder sig bland annat av It’s Learning, Adobe Connect och egna inspelade kursmoment. En förutsättning för arbetet är en gemensam inställning till distansutbildning och att materialet ägs av Karlstads universitet. En del material är tillgängligt och öppet, men inte allt. Inspelade kursmoment läggs inte ut öppet på exempelvis Youtube.
-Kursmomenten kan inte bara tas ur sitt sammanhang, eftersom den är ett komplement i undervisningen. Däremot kan vi inte göra så mycket åt om studenter sprider själva.
Rättssäkerhet och id koll
En fråga som är speciell för distansutbildning gäller hur examen kan genomföras på ett rättssäkert sätt. Som på de flesta utbildningar används Urkund även på distanskurserna i projektledning. Det är en säkerhet både för lärarna och studenterna. Via Adobe Connect görs också en ID-kontroll.
Kursmaterialet samlas på Its Learning. Här finns även en öppen fråga under kursens gång, där studenterna kan ge återkoppling till lärarna.
-Vi gör naturligtvis även kursutvärderingar och får flera positiva kommentarer. Det handlar till exempel om handledarnas engagemang, att det är roligt – både föreläsningar och grupparbeten samt att det är bra ordning på dokument och kursmaterial. Av våra studenter skulle 86 procent rekommendera utbildningen och det känns som ett jättebra betyg.
Tydligt och tillgängligt
Som lärare på en distanskurs, ställs man inför en annan typ av interaktion än i det direkta mötet. Det kräver mer tydlighet, ordning och en tydlig struktur på kursen, enligt Carin Lindskog.
-Tydligheten behövs för att minska risken för missförstånd. Som lärare måste man också förbereda momenten noga och vara före studenterna. Återkopplingen till studenterna blir också viktigare vid distansutbildning och blended learning. Man får också ta en diskussion med sig själv: hur tillgänglig ska jag vara under dygnets alla timmar? Även här gäller att ge klara besked till studenterna. Och har man en gemensam bild bland alla inblandade lärare, så är det ett gott stöd
Använd stöd och jobba tillsammans
För ämnet innebär omläggningen av kurser till distansteknik en kostnad i början, när filmer och annat material ska skapas. Efter en tid behöver också materialet uppdateras, något som projektledning har inlett. Fördelarna för studenterna och utbildningarna är flera, inte minst för studenter med till exempel dyslexi.
-Vi sökte tidigare medel som utlystes centralt från universitetet och det gjorde satsningen möjlig. Men man behöver heller inte göra allt själv. Bästa tipsen är nog att arbeta i team, använda Lärstöd och se nyttan med att materialet även kan användas på campus och även för kompetensöverföring till nya lärare.
