Rätt i krysset - nationalekonomen blåser i domarpipan
2026-05-18Hjälper det att byta tränare? Hur stor är hemmaplansfördelen? Spelar publiken någon roll? Det är frågor som intresserar Niklas Jakobsson, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan.
– Mycket av sportdiskussionen handlar om frågor som egentligen är väldigt nationalekonomiska, säger han.
Niklas Jakobsson har alltid gillat individuella idrotter men intresset för lagidrott har vuxit fram på senare tid.
– Fotbollen har kommit in via min son och Allsvenskan medan ishockeyn finns nära genom Färjestad och SHL. Båda sporterna väcker starka känslor samtidigt som de producerar mycket data vilket gör dem tacksamma att analysera.
Det är främst fotboll och ishockey som väckt Niklas intresse. Och studenterna är snabbt på banan när domarvisslan ljuder.
– Sportexempel fungerar bra eftersom studenter ofta snabbt förstår sammanhanget. Därifrån kan man diskutera mer generella frågor: Vad är en rimlig jämförelsegrupp? Vad hade hänt annars? Varför räcker det inte med att jämföra före och efter? Sportstatistik är ett bra sätt att kommunicera forskning och metod. Ganska avancerade analysproblem blir både begripliga och engagerande för våra studenter.
På Substack publicerar Niklas Jakobsson artiklar och analyser av sportresultat. Inläggen handlar ofta om att testa sådant som många i sportvärlden säger och visa det med verkliga data från matcher.
– Jag har skrivit om tränarbyten i både Allsvenskan och SHL och om den vanliga föreställningen att lag börjar prestera bättre efter att tränaren fått sparken, förklarar Niklas Jakobsson. Jag har också skrivit om fördelen med hemmaplan i fotboll och hockey, om vissa lag har större hemmafördel än andra och om cup- eller Europaspel några dagar före en allsvensk match faktiskt leder till sämre prestationer.
På vilket sätt hänger det här ihop med det som du forskar och undervisar i på Handelshögskolan?
– Det hänger ihop väldigt direkt, säger Niklas Jakobsson. Mycket av både min forskning och undervisning handlar om att skilja samband från orsakssamband. Det är precis samma problem i sport. Bara för att ett lag börjar vinna efter ett tränarbyte betyder det inte säkert att tränarbytet orsakade förbättringen.
– Och det här passar också ihop med Handelshögskolans masterprogram i tillämpad nationalekonomi och avancerade analysmetoder. Där tränar vi studenter i kompetenser som efterfrågas i så vitt skilda branscher som idrottsklubbar, myndigheter och privata företag. Gemensamt är att många organisationer vill veta svaret på kausala frågor: Vad fungerar? För vem? Och hur vet vi det?
Intresset har också lett Niklas vidare in i idrottsforskning mer generellt. Just nu arbetar han med tre vetenskapliga artiklar med idrottskoppling där sportdata används för att med en samhällsvetenskaplig metod studera frågor som är relevanta för nationalekonomi.
Vad är det vanligaste resultatet du kunnat utläsa i din forskning?
– Ett återkommande resultat är att de enkla berättelserna ofta blir för starka. Fördelen med hemmaplan finns men den har flera orsaker. Lag förbättras ibland efter tränarbyten men det betyder inte nödvändigtvis att tränarbytet var orsaken. Cupbelastning låter rimligt som förklaring efter en förlust men i de data jag tittat på syns inget tydligt resultattapp.
I sommar är det VM i fotboll – vilket lag vinner?
– Det statistiskt hederliga svaret är att inget lag har särskilt hög sannolikhet att vinna. Det är dessutom ofta roligare att analysera varför det blev som det blev efteråt än att låtsas veta på förhand. Så jag avstår nog från ett tvärsäkert tips.