Invandrarbarn från synliga minoriteter som växer upp i områden med låg inkomst riskerar i mycket högre utsträckning att bo kvar i samma sorts område som vuxna, jämfört med svenskfödda personer i samma grannskap. Det visar en ny studie där forskare från Göteborgs universitet och Handelshögskolan vid Karlstads universitet har följt boende- och inkomstutvecklingen i Sveriges storstadsområden.
Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan att tillhöra en synlig minoritet, och att över generationer bli fast i ett utsatt låginkomstområde. Med synlig minoritet menas att inte tillhöra majoritetsgruppen i ett samhälle.
Studien har genomförts av Björn Gustafsson och Torun Österberg, vid Göteborgs universitet och Katarina Katz, på Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Forskarna har följt samtliga invånare födda 1974 som vid 16 års ålder var bosatta i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt ingick 19 445 personer i studien. När personerna var 32 år gamla följdes de upp vad gäller medelinkomst i det grannskap där de etablerat sig som vuxna.
Fast i låginkomstområdena
Studien visar att 61 procent av de barn som tillhörde synliga minoriteter och var bosatta i utsatta låginkomstområden fortfarande bodde i likvärdiga områden även i vuxen ålder. Av de som vuxit upp i samma typ av grannskap, men inte tillhörde synliga minoriteter bodde 35 procent kvar.
Resultaten visar att rörligheten bort från låginkomstområdena har minskat. Tidigare var låginkomstområdena en första anhalt för många invandrare, men i takt med att de fick arbete flyttade de vidare till andra bostadsområden. Idag finns betydligt fler invandrarungdomar som under största delen av sin uppväxt levt i ett utsatt bostadsområde.
Ökade klyftor och etnisk segregering
Studien innefattar tidsperioden 1990-2006, en period då det enligt forskarna skett stora förändringar vad gäller inkomstfördelning i Sverige. Ökade löneklyftor, förändrad beskattning och kapitalinkomsternas växande betydelse är några av de bakomliggande faktorerna.
-Vi vet att inkomstfördelningen har blivit mer ojämn och att samtidigt det blivit svårare för människor med utomeuropeisk bakgrund att komma in på arbetsmarknaden. Det troliga är att den segregation vi funnit blivit djupare efter 2006, säger Katarina Katz, lektor i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
Nya vågor av invandrare har också anlänt till Sverige och invandrarna har i antal kommit att dominera befolkningen i låginkomstområdena. Sverige har haft en högre social rörlighet än till exempel USA, men studien visar en uppdelning mellan invandrare och infödda som cementeras över generationerna. Att människor lever åtskilda bidrar till spänningar och konflikter i samhället.
– Boendesegregationen har allt mer kommit att bli en fråga om etnisk segregering, säger Björn Gustafsson, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Studien är den första i sitt slag i Sverige därför att den undersökt generationsöverskridande samband - inte enbart på individnivå, utan också på grannskapsnivå.
”Residential segregation from generation to generation: Intergenerational association in socio-spatial context among visible minorities and the majority population in metropolitan Sweden” finns publicerad i den vetenskapliga tidskriften ”Population, Space and Place”. Wileyonlinelibrary.com DOI: 10.1002/psp.2028
