Inom mikroteorin pratar vi om marknadsmisslyckanden där vi inom makroteorin också lägger till politikmisslyckanden. Det förstnämnda är om marknadens fördelning av de knappa resurserna är sådant att en Paretoförbättring är möjlig, det vill säga en omfördelning av de knappa resurserna som gör att någon får det ”bättre” utan att någon annan för det ”sämre”. En sådan Paretoförbättring via en omfördelning av de knappa resurserna där någon får det ”bättre” trots att ingen annan får det ”sämre” skulle ge en högre total välfärd i samhället. Det andra misslyckandet är något mer vagare i kanten rent definitionsmässigt. Ett förslag på definition i litteraturen av begreppet politikmisslyckande är att ”det politiska systemet givet tillgängliga politikinstrument missar att genomföra en åtgärd som skulle ge en Paretoförbättring”.
I makroekonomin ger det möjligheter att reflektera över ett mynt och dess två sidor nämligen ekonomisk-politik och politisk-ekonomi. Längre än så är inte avståndet mellan teoretikerna (akademin) och praktikerna (politiken) än att orden byter plats. Så, inom makroekonomin, vad är då ett politikmisslyckande i teorin respektive i praktiken? I akademin brukar vi säga att ”det får de lärde dryfta” men hur är det i praktiken/politiken? Skall det dryftas av de ”olärde”? Och vad betyder egentligen en Paretoförbättring i praktiken/politiken? Den frågan har nog lika många svar som det finns både politiker respektive människor överlag som har den stora förmånen att få tänka fritt. Snart närmar sig när politikerna ställer sina förtroendeplatser till förfogande. Det är snart val. I denna demokratiska process ingår som ett naturligt inslag att diskutera vad som är en Paretoförbättring även om vi nu inte använder det ordet. Men det är ändå det som det handlar om, vad tycker jag är ett ”bra” respektive ”bättre” samhälle att leva i? Det finns många aspekter på denna till synes enkla Paretodiskussion på både det mer jordnära planet här i Karlstad som på det geopolitiska planet. Ger en förändring en Paretoförbättring? Tja, där finns ett annat av nationalekonomins standardsvar ”Det beror på”. Det beror på vem man frågar. Det som jag tycker vore en Paretoförbättring är kanske inte det för någon annan.
Så hur kan vi då komma fram till vad som är politikmisslyckanden om vi inte kan enas om vad som är ett ”bättre” samhälle att leva i samt om det är det för alla? Om regeringen exempelvis skulle besluta om ökade satsningar på universitetens verksamhet och dess studenter via förstärkta bidrag mm, har vi då fått en Paretoförbättring? Som sagt, det ”beror på” vem man frågar och vad dessa resurser annars hade kunnat användas till eller till satsningens så kallade alternativkostnad. Hur det nu är med den saken så är min del i sökandet efter svaret på denna gåta i politiken att givet tillgängliga resurser från politikerna via tilldelning i statsbudgeten till universitetet och fördelning till ämnet från rektor i all sin vishet och klokskap att ge så många ”lärde” så att vi vare sig får politikmisslyckanden senare som praktiker eller studentmisslyckanden nu som studenter. Så med dessa funderingar runt alla misslyckanden så är målsättningen som alltid att vi får ett läsår fyllt med studentlyckanden. Väl mött till kurserna i ekonomiutbildningarna vid Handelshögskolan Karlstads universitet och må Sola lysa över oss och våra prestationer även detta läsår.
