Vilka är de långsiktiga konsekvenserna när industriarbetare sägs upp vid en omstrukturering? Vad händer med individer och familjer? Hur ser det ut efter tio år efter uppsägningen? Och hur effektiva är stödprogram och arbetsmarknadsåtgärder i ett längre perspektiv? Det är några av de frågor som forskare på Handelshögskolan vid Karlstads universitet, Malmö universitet, Högskolan Dalarna och Försvarshögskolan söker svaren på i ett nytt forskningsprojekt.
Projektet ”En komparativ studie av de långsiktiga erfarenheterna av omstrukturering: strukturell påverkan på framgångsrika övergångar till ett hållbart arbetsliv”, har nyligen beviljats fem miljoner kronor av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Projektet handlar om de långsiktiga konsekvenserna av industrins omstrukturering, både ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv.
Industriella omstruktureringar med uppsägningar som följd, är både en social och politisk utmaning. I samband med att anställda sägs upp, brukar företag och samhälle erbjuda olika stödprogram och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Det är åtgärder som är erkänt framgångsrika vad gäller att snabbt få individen tillbaka på arbetsmarknaden. Men vilka är de långsiktiga konsekvenserna för individer och familjer? Hur effektiva är stödåtgärderna i ett längre tidsperspektiv? Det saknas idag kunskap om hur de som blir uppsagda samverkar med olika stödprogram och hur andra sociala strukturer bidrar till att de hittar ett nytt jobb, börjar studera eller kanske går i pension.
Forskningsprojektet är en självständig del av en stor studie tillsammans med forskare i Australien och Storbritannien.
- Fokus ligger främst på stålindustrin, där alla de tre länderna har erfarenheter av tuffa omstruktureringar. Vi använder oss av arbetslivsbiografiska intervjuer med kollektivanställda som sagts upp. Vi kommer även att intervjua partners och makar för att förstå vilken påverkan omstruktureringar har på familj och partner. Hur ser situationen ut sju till tio år efter uppsägningarna? Syftet är också att ta reda på vilka åtgärder som kan vara framgångsrika sett i det längre perspektivet, säger projektledaren Robert MacKenzie, professor i arbetsvetenskap på Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
