I arbetet med att systematiskt följa upp graden av processmognad i delar av myndigheten har forskning från Handelshögskolan fångat Lantmäteriets intresse.
I arbetet med att systematiskt följa upp graden av processmognad i delar av myndigheten har forskning från Handelshögskolan fångat Lantmäteriets intresse. Det visar sig att den ”processtrappa” som producerats i forskning, som de använt som grund för sin mognadsmodell – nu har uppdaterats. Efter mailväxling och två givande arbetsmöten senare har ny kunskap genererats, för verksamhetsutvecklare och ledninggrupp vid verksamhetsområde Geodata på Lantmäteriet och för Marie-Therese Christiansson, docent vid informatik på Handelshögskolan.
- Det är jätteroligt att bli kontaktad av yrkesverksamma som använder de modeller och metodstöd som producerats i forskning, säger Marie-Therese Christiansson.. Under våren har yrkesverksamma och uppsatsstudenter hört av sig för att diskutera kunskapsbidragen i en ny bok om effektiv verksamhetsutveckling. Så roligt – och speciellt givande att avsätta några timmar för att fördjupa kunskapsutbytet i gemensamma intressen – som med Lantmäteriet.
- Vi kontaktade Marie-Therese då vi i en tidigare bok från 2000 fastnat för en modell som vi använt i en rad mognadsmätningar under åren. Vi är inne på vår fjärde mätning i år sedan 2016 och upptäckte nu i litteraturen att rekommendationerna delvis ändrats – och vi ville veta varför, säger Maria Ramberg, verksamhetsutvecklare och processtöd.
Utvecklad metod
Lantmäteriet har under två tillfällen fått hjälp med att vidareutveckla sin modell för mätning av processmognad – alltså klargöra syftet med sina mätningar. Vilket också har fått Lantmäteriet att bredda sin värdering av mognad – alltså inte enbart följa upp sina verksamhetsprocesser i sig utan också sitt processarbete och att de tillämpar principerna i processorientering.
- Det har varit värdefullt för oss att få en snabb genomlysning av vår befintliga modell och vi utvecklar fortfarande vårt arbetssätt, säger Maria Ramberg.
Vi genomför regelbundet mognadsmätningar av våra processer för att få fram status på nuläget i vår verksamhet och nå ett underlag för vidare arbete och det är viktigt för oss att vi tar stöd i forskningsbaserade resultat för att ha en metod att luta oss emot.
Ett värdefullt stöd
Mognadstrappan har gett stöd i framtagande av de intervjufrågor som ställs till verksamheten vid mätning. Modellen har varit en värdefull del av kommunikationen med ledningsgruppen eftersom det ger en tydlig bild av var Lantmäteriet befinner sig och vart de ska i sin verksamhetsledning.
I forskning har Handelshögskolan sett att yrkesverksamma har svårt att både hitta forskningsbaserade modeller, välja den som passar och sedan veta hur vald modell ska användas.
- Det finns ett behov av att stödja även implementering och situationsanpassning av vald modell för att kunna nyttja full potential i en mognadsmätning, menar Marie-Therese Christiansson. Allt beror på vilka frågor som ställs och till vilka personer där mätningen genomförs och att dessa personer kan ge ett användbart svar med relevans för ledning och utveckling av verksamhet.
Imponerande koncept
- Här har Lantmäteriet ett väl utvecklat koncept som imponerar där jag fått nya insikter och också ett tillfälle att få mina metoder prövade genom deras tid att ”beställa en modell för mognadsmätning” som ligger till grund för den situationsanpassning som de nu har gjort, säger Marie-Therese Christiansson.
Det finns en rad syften och tid att vinna på att göra enkla uppföljningar av det processarbete som bedrivs i organisationer och de processer som implementeras.
- Det här coachande arbetssättet är ett snabbt och ett direkt sätt att nyttiggöra forskningsresultat och samproducera ny kunskap, avslutar Marie-Therese.
