Undervisning, forskning och arbetet med att bygga juridiska utbildningar har löpt som en röd tråd genom Nick Dimitrievskis år vid Karlstads universitet. Nu uppmärksammas hans pedagogiska arbete genom utmärkelsen Excellent lärare i juridik.
Nick Dimitrievski – vad betyder utnämningen excellent lärare i juridik för dig?
– Det är naturligtvis fint och hedrande och jag ser det som ett erkännande av ett långsiktigt arbete där undervisning, forskning och utveckling av juridiska utbildningar har hängt nära samman. Undervisning är inte en verksamhet vid sidan av forskningen utan en central del av det akademiska uppdraget. För mig har det handlat om att försöka förena ämneskunskap, pedagogisk reflektion och en stark övertygelse om att en juridisk utbildning ska göra mer än att förmedla kunskap om gällande rätt.
Du har varit med och byggt upp flera juridiska utbildningar – vad har det arbetet lärt dig?
– Mer än jag nog kunnat förstå när arbetet startade. Att designa, bemanna och kvalitetssäkra ett juristprogram handlar om mer än att bara utveckla utbildningen. Det innebär också att arbeta i en regelstyrd miljö. Man måste förstå myndighetskrav och ramverk, omsätta dem i den dagliga verksamheten och kunna förklara och motivera sina beslut för externa granskare. Det är erfarenheter som senare också har påverkat inriktningen på delar av min forskning.
Du beskriver arbetet med juristprogrammet som en erfarenhet av frågor som rör lagar och regelverk. Hur har det påverkat dig som forskare och lärare?
– Jag har blivit alltmer intresserad av vad som händer i mötet mellan juridik, marknad och offentlig styrning. Regler påverkar företags och organisationers handlingsutrymme, hur marknader fungerar och vilka strategiska val som faktiskt är möjliga. Här blir juridisk analys ett sätt att förstå både regler och den verklighet som reglerna skapar för dem som ska agera inom en sådan rättslig ram.
– Oavsett om mottagaren är en student, en forskarkollega, en myndighet eller någon som behöver förstå hur ett regelverk påverkar en verksamhet måste man kunna gå från komplexitet till struktur – utan att förlora precisionen på vägen. Här finns även en gemensam nämnare mellan forskning och undervisning: att förstå komplexa rättsliga och institutionella förutsättningar och kunna förklara vilken betydelse de får för företag, civilsamhälle, marknader och människor som fattar beslut eller kommer att bli framtida beslutsfattare.
Om du skulle sammanfatta din pedagogik – vad kännetecknar ditt sätt att undervisa?
– Jag brukar beskriva min pedagogik som kritiskt inspirerad. Studenterna behöver givetvis ha en gedigen förståelse för juridikens regler och principer – i mitt fall inte minst skatterätten. Man måste först förstå hur rättssystemet är uppbyggt och kunna tillämpa reglerna. Men för mig räcker inte det – studenterna behöver även träna sig i att ställa frågor om varför reglerna ser ut som de gör, vilka värderingar och samhällsekonomiska föreställningar de bygger på och vilka konsekvenser olika rättsliga lösningar får. Vårt skattesystem är ett tydligt exempel, eftersom reglerna ytterst handlar om hur resurser fördelas och vilka beteenden och verksamheter samhället väljer att gynna eller belasta.
– Denna dubbla rörelse – att med hjälp av olika pedagogiska verktyg kunna kombinera deskriptiv och normativ undervisning – är nog det som bäst sammanfattar min syn på juridisk undervisning. Det är i denna dubbla rörelse som juridisk utbildning bäst förmedlar något utöver kunskapen om gällande rätt.
Vad betyder den här utmärkelsen för Handelshögskolans studenter och ämnet juridik?
– Det är en viktig utmärkelse för ämnet. Vi har under mycket kort tid lyckats bygga upp en omfattande juridisk utbildningsmiljö vid Handelshögskolan och det här blir ytterligare ett erkännande av kvalitén i det arbetet. Men en sådan här utmärkelse är förstås inte en slutpunkt. Det intressanta är snarare vad vi gör med den. För min del innebär den ett ansvar att fortsätta utveckla undervisningen och bidra till diskussionen om vad en modern juridisk utbildning ska ge studenterna.
