Blir det färre besök till läkaren om du som patient får betala mer? Kommer människor med låg inkomst få sämre hälsa om patientavgiften höjs? Vad händer med antalet besök till vårdcentraler och akutsjukvård när allt kostar lika mycket? Priset som styrmedel i sjukvården är temat för ett nytt forskningsprojekt i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
En åldrande befolkning i kombination med nya behandlingar och läkemedel, skapar en ökad efterfrågan på sjukvård. Följden är stigande kostnader och över hela västvärlden diskuterar man hur sjukvården ska betalas. I Sverige uppgår sjukvårdens kostnader till ungefär 10 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Här, liksom i flera andra länder, betalar patienten själv bara en mindre del av kostnaderna.
Projektet "Patientavgifternas storlek i svensk primär- och akutsjukvård: hur påverkar de antalet vårdbesök?" startar vid årsskiftet och kommer att pågå i tre år. Totalt har forskningsrådet Forte beviljat drygt 1,8 miljoner kronor till projektet.
-Idag finns nästan inga studier gjorda på det här varken i Sverige eller i övriga Europa och det behövs mer kunskap. Vi kommer att analysera hur patientavgifter i primärvården och akutsjukvården påverkar antalet besök. Det statistiska underlaget kommer från landstingen i Värmland och Örebro, säger Mikael Svensson, lektor och forskare i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Karlstads universitet.
De båda länen liknar varandra vad gäller struktur och befolkning, vilket gör det lättare att se hur just priset påverkar antalet sjukvårdsbesök. I Värmland finns en enhetlig patientavgift oavsett vilken vård du söker, medan det i Örebro skiljer sig åt för exempelvis akutsjukvård och ett besök på vårdcentralen.
-Vi vet att antalet besök hos exempelvis akutsjukvården förändras över tid av många olika orsaker. Det vi vill analysera är om det skett något trendbrott vid tiden då Värmland införde de nya, enhetliga taxorna, berättar Niklas Jakobsson, forskare i nationalekonomi vid Norwegian Social Research som deltar i projektet.
Hur påverkar individens ekonomi?
Patientavgifter kan tillföra resurser till en ansträngd sjukvårdsbudget samtidigt som de kan bidra till en minskning av antalet "onödiga" besök. Men risken är att den som har låg inkomst avstår från läkarbesök och att folkhälsan försämras på sikt – något som också kostar samhället mer. Därför kommer projektet även att studera om patientavgifterna påverkar olika beroende på hög eller låg inkomst.
Idén till forskningsprojektet kom när forskarna läste om den förändring som landstinget i Värmland gjorde för några något år sedan. Patientavgifterna för läkarbesök på vårdcentralen höjdes samtidigt som patientavgiften för akutbesök sänktes. Efter förändringen är patientavgiften densamma oavsett typ av besök.
-För oss ekonomer är priset ett styrmedel, men här gjorde den politiska ledningen en annan bedömning. När jag kontaktade Landstinget i Värmland ställde man sig positiv till en uppföljning och en utvärdering. Resultaten kommer att bli användbara även för fler, i diskussioner och beslut om olika typer av avgifter för vård, menar Mikael Svensson.
Liknande forskning skulle kunna göras även för läkemedel och tandvård, som också delvis finansieras med egenavgifter.
