Efterfrågan på orbitala och suborbitala rymdresor förväntas öka upp till svindlande 214 miljarder dollar år 2030. Tillgången till rymden har skapat begreppet ”rymdmarknad”.
Rymdturismen som privat sektor, ett nischsegment inom flygindustrin, har radikalt förändrat den privata sektorn. SpaceX:s första civila rymdfärd 2021, och bidragen från visionära entreprenörer och privata företag som Jeff Bezos (Blue Origin), Elon Musk (SpaceX) och Richard Branson (Virgin Galactic) har väckt stort intresse från allmänheten.
Trots hög efterfrågan väcker kommersiell tillgång till rymden kritiska hållbarhetsfrågor och därför omfattar begreppet "rymdmarknad" nya start-ups, policyer och hot som på djupet förändrar befintliga och nya värdekedjor och skapar nya behov.
Litteraturen om modellering av rymdresenärers beteendeansvar är begränsad och det finns en brist på vetenskaplig forskning om den allmänna och breda konceptualiseringen av rymdturism när det gäller marknadsföring och psykologi.
Javaneh Mehran, postdoktor i företagsekonomi vid Handelshögskolan och Centrum för tjänsteforskning (CTF) har studerat det nya begreppet rymdturist.
- I min studie undersöker jag exempelvis hur och i vilken utsträckning tekniska framsteg och omvälvande innovationer bidrar till ökad efterfrågan på rymdturismmarknaden. Och vem kommer att vara bland de första att resa till rymden under etiketten "rymdturist".
Hur har forskningen genomförts?
- Vi har analyserat tidigare forskning i ett team av internationella forskare för att fånga akademins olika perspektiv på kommersiell rymdindustri. Vi har även tittat närmare på allmänhetens reaktion och deras första tankar om industriell marknadsföring mot rymdfart. Det var en intressant resa där vi kunde ta fram riktningen för framtida forskning.
På vilket sätt skulle en potentiell rymdturist kunna lockas till att faktiskt anmäla sig till en resa?
- Konsumenternas individuella egenskaper påverkar avsevärt acceptansen och antagandet av ny teknik och omfattar olika attityd- och beteendesvar som bidrar till deras beslutsprocess. Vår studie bekräftar att den potentiella turistens sociala värde och självvärdesmedvetenhet – exempelvis variationssökande och självkänsla - tillsammans med miljömässiga och juridiska dimensioner och risker förknippade med kommersiella rymdresor bestämmer deras beslut mot rymdfärd. Till exempel kan man rikta in sig på välbärgade människor som brinner för extremsport och är villiga att acceptera alla slags säkerhetsrisker och försäkringskostnader.
Litteratur om sociala medier-analyser i diskussioner om rymdturism bekräftar dominansen av positiva känslor som överträffar de negativa. De flesta människor kunde dock fortfarande inte föreställa sig att de skulle göra rymdresor på grund av de komplicerade protokollen, behörighetskriterierna och tillhörande resekostnaderna och risker. Vi tror att en väletablerad och fungerande kultur behöver formas för att hantera dessa resors konsekvenser.
