Algoritmer har förändrat arbetsförhållanden för mängder av arbetstagare. Forskningsprojektet ”ALGOSH: Algoritmiskt styrt arbete - utmaningar, möjligheter och strategier för en god arbetsmiljö och välbefinnande” ska undersöka hur algoritmiskt styrt arbete påverkar arbetsmiljön.
- Ett av projektets syften är att skapa förutsättningar för statistik om utbredningen av algoritmiskt styrt arbete och hur det påverkar arbetsmiljö och hälsa, säger Carin Håkansta, docent i arbetsvetenskap vid Handelshögskolan. Man vet väldigt lite om den här sortens arbete och det beror delvis på att det saknas just statistik eller mätinstrument som fångar upp dem. Så första delen i projektet handlar om att utveckla en definition av algoritmiskt styrt arbete är och enkätfrågor som fångar upp hur algoritmiskt styrt arbete påverkar hälsa och arbetsmiljö.
Projektet är uppdelat i tre delar och ska pågå i sex år. I projektets andra del är syftet att via enkätdata och intervjuer ta reda på hur algoritmiskt styrt arbete påverkar arbetsmiljön i olika branscher.
- Det blir troligtvis lager och transportbranschen, för där vet vi att det förekommer, men det kan också vara till exempel livsmedelsbranschen, säger Carin Håkansta. Vi kommer även att studera arbetsmiljö och hälsa på ett företag som håller på att implementera algoritmstyrt arbete i sin verksamhet under ett flertal tillfällen under de här sex åren.
Projektets tredje del handlar om olika intressen och konkreta initiativ för att främja god arbetsmiljö i algoritmiskt styrda arbeten, såsom lagstiftning och lika slags verktyg.
- Exempelvis ställer fackföreningarna krav på att de ska ha inblick i algoritmerna och inte bara arbetsgivarna, förklarar Carin Håkansta. De vill ha mer öppenhet och transparens kring det här.
