Josef Ringqvist är doktorand vid Handelshögskolan och nyss publicerad i ansedda British Journal of Industrial Relations. I artikeln ”Union membership and the willingness to prioritize environmental protection above growth and jobs” undersöker Josef Ringqvist om medlemskap i en fackförening spelar roll i hur man ser på miljöfrågor.
- Det bredare sammanhanget handlar om att försöka förstå sig på arbetarrörelsens förhållande till klimat och miljö och, mer specifikt, hur fackföreningsmedlemmar ställer sig till de här frågorna, säger Josef Ringqvist. Det är ett förhållande som ofta kan framställas som ganska problematiskt.
Historiskt sett så är fackföreningsrörelsen en viktig samhällskraft inom en mängd fält. När det kommer till miljöfrågor så har rörelsen varit obekväm då det ofta har inneburit att arbetstillfällen och tillväxt har ställts emot ett konkret miljötänk. Frågorna är dock både stora och viktiga. Inom arbetslivsforskningen har omställningen till att titta på hur de här frågorna kanske inte gått så snabbt som önskat. Josef Ringqvist vill bidra till att öka förståelsen kring miljöfrågor. Och bredda den.
- Framförallt inom fälten som tittar på partsrelationer. Den forskning som tidigare har fokuserat på fackföreningsrörelser och miljöfrågor är främst kvalitativa studier där man tittat på exempelvis policydokument kring vad fackföreningar driver för frågor. Forskare har också intervjuat enskilda medlemmar för att se vad de har tyckt om miljöfrågor.
Josef Ringqvist argumenterar för att det saknas större och mer representativa studier på vad fackföreningarnas medlemmar faktiskt tycker. Det finns ganska mycket antaganden – exempelvis att facken inte kan engagera sig så mycket i miljöfrågor eftersom deras medlemmar inte skulle hålla med.
- Det är sådana antaganden som min studie motbevisar. I min artikel utgår jag ifrån konflikten som ofta framställs mellan jobb och miljö. Facket påstås vilja skydda arbetstillfällen och därför motsätta sig, eller i alla fall inte agera som drivande för miljöregleringar. Trots detta visar jag att fackmedlemmar är mer positiva till miljön än de som inte är medlemmar, även när miljön uttryckligen ställs emot jobb och tillväxt.
Huvudförklaringen i Josef Ringqvists artikel handlar om fackmedlemmarnas politiska attityder. Rent krasst är en starkt bidragande faktor till hur du ser på miljöfrågor kopplat till var du placerar dig politiskt på höger-vänster-skalan och hur du som person ser på fri marknad kontra statlig inblandning. Josef Ringqvist visar att fackligt anslutna arbetare generellt står mer åt vänster politiskt, och att det är en bidragande orsak till att de är mer positivt inställda till miljön. Dynamiken påminner om frågor gällande arbetsmarknadspolitiska frågor.
- Det finns sannolikt fler skäl. Tidigare forskning om miljöattityder betonar vikten av hur kollektivistiskt lagd man är, kontra individualistisk. Samma där - är du med i en fackförening tenderar du att vara mer kollektivistiskt lagd och det ökar sannolikheten att bry sig om miljön. Man kan enklare se bortom sina egna intressen.
”Union membership and the willingness to prioritize environmental protection above growth and jobs” är en tidig studie som pekar på många olika saker för Josef Ringqvist att fortsätta med.
- Jag ska bygga vidare på de här resultaten och studera fackföreningar på olika sätt. I min artikel visar jag att fackmedlemmar är förvånansvärt positivt inställda till miljöfrågor. Nästa fråga blir om, och i så fall hur, det kan översättas till facklig aktivitet på medlemsnivå. Alltså hur man konkret kan påverka sin arbetsplats i frågor som skadar eller gör nytta för miljön. Jag tror många anställda funderar på sådana frågor. Speciellt den yngre generationen bryr sig mer om miljöfrågor och skulle facket engagera sig mer så kanske det skulle kunna vara ett argument för att locka fler yngre medlemmar.
Hur känns det att bli publicerad i British Journal of Industrial Relations?
- Det känns verkligen jätteroligt. Men, jag är doktorand och så snart man har blivit publicerad så börjar man tänka på nästa uppgift.
