Den 5 november är det presidentval i USA. Mycket står på spel, inte minst den amerikanska ekonomin. Mats Ekman, lektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, förklarar vad som skiljer amerikansk ekonomi från svensk och vilka olika effekter det kan bli beroende på om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet. Eller spelar det ens någon roll?
Rakt på sak direkt – spelar det någon roll för amerikansk ekonomi vem som vinner presidentvalet i november?
– Nej, det är inte säkert. Men det är svårt att undersöka då vi inte kan observera en värld där Donald Trump vann år 2020 och jämföra med vår värld. Men om politiker konkurrerar om väljare för att bli valda kanske de måste anpassa sig för att attrahera väljare som inte bestämt sig och i flera välkända modeller innebär detta att kandidaterna kommer att vara ungefär likadana.
Räntor och inflation är också känsliga för hur ett lands ekonomi mår. Kan en president på något sätt påverka dessa?
– Om vi ser till retoriken verkar ingen av de två stora partiernas presidentkandidater intressera sig särskilt mycket för att få ned det federala budgetunderskottet. Det betyder att staten måste fortsätta att låna pengar, vilket gör räntorna högre än de annars hade varit (efterfrågan på lån ökar). Budgetunderskotten går tillbaka många år och varken Trump eller Biden (eller Harris) har verkat bry sig om dem. Det är Federal Reserve som ytterst kontrollerar inflationen, men budgetunderskotten har inte hjälpt.
Trump pratar mycket om att införa tullar. Vad skulle det ha för effekt på den amerikanska ekonomin?
– De skulle bidra till att både import och export minskar.
Kan man säga något om vilka direkta ekonomiska åtgärder som skulle bidra till att en majoritet av amerikanska folket skulle känna av en personlig positiv ekonomisk förändring?
– Ja, det kan man säga mycket om. Tyvärr återfinns få eller inga sådana åtgärder bland de två presidentkandidaternas förslag på reformer. Saker som omfattande importtullar och priskontroller (som är bland Trumps respektive Harris mer välkända förslag) har totalt motsatt effekt. Men överlag och över tid har det amerikanska folket fått det åtskilligt mycket bättre genom att leva och arbeta i ett land där äganderätter respekteras, där prissättningen är ganska fri och dit utlänningar får flytta om de vill. Om förhållanden som dessa fortsätter att gälla kommer amerikanerna att fortsätta att få det bättre.
USA har en kapitalistisk ekonomi. Vad är viktigt för att hålla igång en sådan?
– Strikt taget bör man kalla den en blandekonomi då det finns ganska många statliga ingripanden i den amerikanska ekonomin. Men om man med kapitalism menar fri företagsamhet och säkra äganderätter är nog det viktigaste att staten inte gör för mycket. Ekonomin hålls så att säga igång spontant genom människors frivilliga mellanhavanden.
På vilket sätt skiljer sig amerikansk och svensk skatt?
– I USA varierar skatterna ganska mycket mellan delstaterna. Vissa delstater har ingen inkomstskatt alls och andra har betydligt högre inkomstskatter. På mer lokala nivåer kan det sedan finnas ytterligare andra skatter. Oavsett var man bor måste man dock betala federal skatt vars procentsats ökar med inkomsten. En större skillnad är att Sverige har mervärdesskatt vilket saknas i USA även om många platser har en ”sales tax”. Historiskt har Sverige haft en relativt låg företagsskatt relativt till USA men jag tror inte att skillnaderna är jättestora idag.
Skulle USA kunna närma sig en ekonomi som exempelvis Sveriges – är det ens genomförbart?
– Om frågan avser saker som regleringar och skatter är ekonomierna inte nödvändigtvis hemskt olika men det kan skilja sig en hel del från delstat till delstat i USA. En ganska stor allmän skillnad är att prissättningen på läkemedel är friare i USA än i större delen av världen. Politiker skulle kunna tvinga fram lägre priser och vissa sådana förslag ser man ibland. Effekten på läkemedelsutvecklingen skulle dock förmodligen inte vara trevlig.
Amerikanare verkar vara motvilliga att betala högre skatt för att finansiera det som vi i Sverige mer eller mindre ser som självklart (skola, vård, omsorg etc). Varför är det så?
– Jag är ingen expert på vad folk verkligen tycker i dessa frågor men jag tvivlar på att det är särskilt givande att fråga folk om de gärna betalar skatt. Om man vill ha reda på folks verkliga preferenser är det bättre att titta på beteenden än på vad folk säger. Om svenskar mycket gärna betalade skatt skulle Skatteverket helt enkelt kunna ersätta all sin verksamhet med en webbsida som listade alla skattesatser och kanske en kalkylator för att hjälpa folk att beräkna sin skatt. Folk skulle sedan kunna betala sina skatter helt spontant och staten skulle få in lika mycket skatt som idag. Men eftersom ingen föreslår ett sådant system tvivlar jag på att svenskar som säger att de gärna betalar skatt verkligen är uppriktiga. Jag tror inte att det finns någon större skillnad mellan svenskar och amerikaner och beroende på vilken delstat man bor i kan man komma att betala ganska höga skatter i USA också.
Den amerikanska dollarn är betydelsefull för hela världens ekonomier. Varför har det blivit så?
– Många vill göra affärer med amerikaner och amerikanska företag eftersom de producerar en mycket stor del av allt önskvärt som finns i världen. Det gör det angeläget att ha dollar för att sköta väldigt många betalningar. Då använder många människor dollar och ytterligare andra människor vet att om de har dollar så kommer deras pengar att accepteras av många.
På vilket sätt behöver en amerikansk president arbeta för att bibehålla dollarns globala styrka?
– Om USA förblir världens i särklass största ekonomi kommer dollarn att behålla sin status. Det verkar finnas något i USA som fungerar eftersom landets BNP är oerhört hög. Landet har haft nuvarande författning sedan 1700-talet så om landet var beroende av att endast mycket smarta människor alltid hade makten är det osannolikt att USA hade varit så rikt som det är idag. Så man måste verkligen anstränga sig för att vara dum om man vill sänka dollarns status. Kanske det händer någon gång, men hittills har det inte skett.
Om man vill se ekonomiska förändringar i USA hur lång tid rör det sig om innan de märks av och vilka faktorer spelar in?
– Förändringar är svåra och det är inte säkert att en möjlighet till drastiska förändringar vore gynnsam för allmänheten. Ett företagsklimat där en mängd villkor snabbt kan förändras beroende på vem som sitter i Vita huset vore kanske inte så attraktivt - för vem vill investera på några års horisont om nästa president försämrar villkoren för ens firma? Kanske det bästa man kan göra om man vill se stora förändringar är att starta nästa Amazon eller uppfinna nästa tekniska genombrott. Sådant ligger utanför det politiska.
Hur stort inflytande har de rikaste på USA:s ekonomi?
– Det vet ingen säkert. Vem som är rik och fattig tenderar också att vara föränderligt. Jag tror att det i de flesta länder verkar finnas en positiv korrelation mellan inkomst (som inte är detsamma som rikedom) och benägenhet att rösta. Så lite tillspetsat skulle man kunna säga att låginkomsttagare väljer bort sig själva. Huruvida det är bra eller dåligt beror på ett flertal faktorer. Det kan hända att låginkomsttagare har sämre uppfattningar om vad som är önskvärd policy och om höginkomsttagare har bättre uppfattningar vore det kanske önskvärt om de bestämde mera.
– Mer fundamentalt är det ovisst om det alls spelar så stor roll hur folk röstar i och med att enskilda individer mer eller mindre saknar incitament att övervaka vad valda politiker gör. Folk har sina egna liv att sköta och eftersom allt man kontrollerar är en röst saknar man makt att avsätta en politiker om man skulle märka att den beter sig illa. Mot bakgrund av detta är det möjligt att politiker tänker mera på enskilda intressegrupper än på väljare.
Valresultatet påverkar världen i stort – vem tror du skulle skapa bäst ekonomiska förutsättningar för oss alla, Trump eller Harris?
– Som sagt är det inte säkert att valresultatet har så stor påverkan på något. Retoriken är en sak, men verkligheten blir kanske en annan, av skäl som jag har nämnt tidigare. Om vi ändå tittar på den retorik som har karakteriserat kandidaterna kan Trumps tal om allmänna tullar på 10–20 procent (siffran varierar) inte lätt försvaras med ekonomisk logik. Sådana tullar skulle innebära att producenter som kan producera till en låg kostnad i mindre utsträckning finner det lönsamt att skicka sina varor till USA, så att man i USA får lägga resurser på att producera till hög kostnad. Skulle du vilja låta bli att köpa en skjorta eller en telefon, för att istället producera den själv? Det tankeexperimentet illustrerar att tullarna är dumma.
– Man har också talat om att deportera illegala invandrare, men om sådana kan producera mera värde i USA än annorstädes (vilket deras högre löner i USA indikerar att de kan), så vore detta direkt värdeförstörande.
– Harris prat om förbud mot så kallade ”ockerpriser” är också extremt osunt. Om staten säger att ett pris måste sänkas så kommer det lägre priset att attrahera fler köpare så att produkten tar slut fortare än den annars hade gjort. Höga priser är en signal till alla människor om att hushålla mer med viktiga saker, och den signalen förstörs om Harris menar allvar med sitt förslag. Därutöver finns inget incitament att producera en knapp produkt om produktionskostnaden överskrider priskontrollen.
– Man har också talat om stöd till förstagångsköpare av hem på 25 000 dollar, men om den utbjudna kvantiteten inte stiger så mycket kommer ett sådant stöd bara att höja priserna med 25 000 dollar. Stödet skulle alltså i praktiken gå till säljare och inte till köpare.
– Ingen av kandidaterna verkar heller ha någon lust att göra något åt den enorma statsskuld som har vuxit fram genom budgetunderskott på budgetunderskott under hela det innevarande årtusendet. Räntan på den skulden är för närvarande ett större federalt utlägg än militärutgifterna och med stora framtida åtaganden inom pensioner och sjukvårdsutlägg för många medborgare är det mycket angeläget att få statsskulden under kontroll. Så det är tråkigt att varken Trump eller Harris verkar bry sig om detta.
