Tvättstugan som samhällsnod – katalysator för social resiliens, energiberedskap och mobilitet

En kommun i förändring

Karlstad står, liksom många svenska kommuner, inför flera samtidiga utmaningar: en åldrande befolkning med ett krympande skatteunderlag för samhällstjänster, klimatrelaterade risker som skyfall och värmeböljor, och ett alltmer osäkert omvärldsläge som ställer nya krav på att lokalsamhället kan hantera både vardag och kris. I Tingvallastaden, Karlstads geografiska omställningslabb, pågår ett omfattande arbete med att utveckla stadskvarter som främjar hälsa, tillgänglighet och en mer hållbar mobilitet. "Tvättstugan som samhällsnod" är ett av de projekt som ska visa vägen.

Idén: en nod mellan hemmet och skyddsrummet

Grundtanken är enkel men kraftfull: en vanlig tvättstuga i ett flerbostadshus omvandlas till en plats som i vardagen erbjuder tvätt, socialt umgänge, viss vård och undervisning, energilagring, laddning för elfordon, hygienmöjligheter och avfallshantering – och som vid en samhällsstörning kan fungera som stöd när el, kommunikation eller transporter sviktar.

Noden placeras medvetet i ett glapp som idag saknar formell reglering. Den enskilde har ett eget ansvar för sin hemberedskap, och kommunen driver på frivillig väg så kallade trygghetspunkter för större grupper vid längre elavbrott. Däremot finns det idag ingen etablerad nivå däremellan – en plats nära hemmet, redan känd och använd i vardagen, som kan bära en del av det ansvaret. Det är den platsen samhällsnoden är tänkt att vara. Med den nya lagstiftningen om skyddade utrymmen och skyddsrum, som trädde i kraft sommaren 2026, blir frågan om hur en sådan mellannivå ska se ut mer angelägen än någonsin.

Tre målgrupper står i fokus för utformningen: äldre, särskilt ensamboende, personer med kognitiva eller psykiska funktionsvariationer, samt barnfamiljer och unga. Gemensamt för alla tre är att de har mest att vinna på en plats som är trygg, begriplig och nära – och mest att förlora om den saknas.

Forskning i samverkan

Projektet drivs som ett konsortium av kompletterande aktörer. Karlstads Bostads AB (KBAB) är koordinerande part och framtida ägare och förvaltare av samhällsnoden. Karlstad Energi AB bidrar med teknisk kompetens kring solceller, batterilagring, fjärrvärme och ö-drift. Grunditz Göransson Arkitekter ansvarar för gestaltning och visualisering, och Karlstads kommuns vård- och omsorgsförvaltning bidrar med kunskap om målgruppernas behov.

Karlstads universitet är projektets forskningspart, med ansvar för den tvärvetenskapliga utvärderingen och kunskapsgenerering. I projektgruppen deltar Cyril Holm, Marie-Therese Christiansson och Bo Edvardsson, tillsammans med kopplade studenter inom bland annat sociologi. Universitetets roll är att bidra med metodstöd för datainsamling och analys, säkerställa etiska bedömningar genom ett Value Sensitive Design-perspektiv, delta i och leda workshops, samt sammanfatta projektets resultat i minst en vetenskaplig publikation.

Projektet bygger vidare på erfarenheter från KTH Live-In Lab och HSB Living Lab, och blir en av de första tillämpningarna inom det nystartade Värmland Living Lab. Arbetet stöds dessutom av en bred referensgrupp med spetskompetens inom energisystem, mobilitet, säkerhet och innovation, som följer projektet genom hela dess gång.

Från idé till konkret koncept

Projektet genomförs i fem steg under ett år: en förstudie med litteraturgenomgång, omvärldsanalys och intervjuer; en serie samskapande workshops där forskare, arkitekter, energiexperter och kommunala verksamheter möts; framtagning av en prototyp med 3D-visualisering; och slutligen en demonstration och spridning av resultaten. Arbetet i workshopserien använder metoder som mediated modeling, där alla parter kan se och påverka modellen i realtid, och en living lab-ansats där de som i slutänden ska använda platsen är medskapare snarare än mottagare av ett färdigt förslag.

Workshop 1: från önskelista till gemensam kärna

Den första av projektets samskapande workshops hölls i slutet av augusti 2026 och samlade projektgrupp, referensgrupp och partner i fyra grupper. Dagen inleddes med en rundvandring och byggde sedan på ett gemensamt scenario: en vintervecka då internet, el och vatten successivt slås ut och de boende ska klara sig i fjorton dagar.

I workshopens första del fick deltagarna fritt identifiera vilka funktioner en samhällsnod behöver. Listan växte snabbt långt bortom det ursprungliga funktionsprogrammet, med allt från kommunikationslösningar och reservbelysning till principer för hur noden ska kännas: en trygg och vardaglig miljö byggd på insyn och rekommendationer snarare än kontroll och regler.

I den andra delen fick grupperna ett konkret ritningsunderlag och skalenliga ytbitar för varje funktion, som skulle sorteras i vad som är absolut nödvändigt och vad som är önskvärt. Trots att grupperna tolkade uppgiften på fyra olika sätt framträdde ett tydligt mönster: samtliga grupper prioriterade en gemensam kärna bestående av själva tvättfunktionen, ett beredskapsförråd, utrymme för vård och administration, kök, väntrum med laddningsmöjlighet, tillgänglig hygien, vila och sköljutrymme. Flera grupper löste utrymmesbristen genom att låta samma yta bära olika funktioner beroende på om det är fredstid eller kris – en princip som visade sig uppstå spontant i flera grupper samtidigt, utan att vara en instruktion från workshopledningen.

Resultatet gav projektet något mycket konkret: en gemensam, realistisk kärnyta att gå vidare med, betydligt mindre än det första skissförslaget från förstudien. Samtidigt lämnade workshopen en öppen fråga till nästa steg: hur stort utrymme ett gemensamt allrum – med möjlighet till exempelvis skola och förskola – egentligen ska få, eftersom det är den enskilda funktion som väger tyngst men som grupperna var mest oense om.

Vad händer nu?

Resultatet från workshop 1 utgör underlag för den fortsatta serien av samskapande workshops, där digitala modeller successivt tar konceptet från skiss till ett detaljerat lokalprogram och en 3D-visualisering. Målet är att projektet ska resultera i ett konkret projekteringsunderlag för en samhällsnod i kvarteret Gunnern i Karlstad, där ett nytt äldreboende med byggstart 2027 ger en direkt möjlighet till realisering. Utöver den fysiska lösningen ska projektet leverera en affärsmodell för hur liknande noder kan drivas kommersiellt gångbart i fredstid och tas över av totalförsvaret i kris, samt en vetenskaplig artikel och en rapport med designprinciper som gör konceptet möjligt att återanvända i andra bostadsområden.

Kommande workshops – var med och forma noden

Under 2026 fortsätter den samskapande workshopserien med tre tillfällen – vart och ett med ett eget fokus:

• 5 oktober – Workshop 2: resurser och mobilitet
• 2 november – Workshop om teknik
• 25 november – Workshop om affärsmodeller

Är du eller din organisation intresserad av att delta? Kontakta projektledare Jonas Anund Vogel

Om projektet

Fullständig titel: Tvättstugan som samhällsnod – katalysator för social resiliens, energiberedskap och mobilitet
Finansiär: Formas, utlysningen Impact Innovation: Geografiska omställningslabb
Projektperiod: Maj 2026 – april 2027
Omställningslabb: Tingvallastaden, Karlstad
Koordinerande part:  Karlstads Bostads AB (KBAB)
Projektledare: Jonas Anund Vogel
Parter: Karlstads universitet, Karlstad Energi AB, Grunditz Göransson Arkitekter AB, Karlstads kommun (Vård- och omsorgsförvaltningen)

Kontakt:

• Jonas Anund Vogel

Projektmedlemmar

• Karlstads Bostads AB
• Karlstads Energi
• Handelshögskolan vid Karlstads Universitet
• Karlstads kommun
• Grunditz Göransson Arkitekter AB