Teman

Temana är valda för att de hänger ihop i praktiken. Ett bostadsområde är samtidigt en fråga om välfärd, byggnader, energi och beredskap, och de lösningar som fungerar är sällan rent tekniska. De är lika ofta organisatoriska, juridiska och sociala. Vi utvidgar gärna med fler teman i takt med att fler aktörer engagerar sig i VLL.

Temana utgår från verkliga miljöer och från de behov som parterna redan har i sin ordinarie verksamhet. Traditionella demonstrationsprojekt skapar kunskap men leder sällan till varaktig förändring, eftersom de genomförs vid sidan av organisationen och utan koppling till budgetar, ansvar och system. Projekt som initieras inom VLL ska därför genomföras i befintliga fastigheter, med ordinarie personal och i stegvisa fullskaleförsök där teknik, drift, upphandling, ekonomi och användare måste fungera tillsammans.

Temana svarar mot Karlstads kommuns tre samverkansområden och mot kommunens tre hållbarhetsdimensioner: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

Välfärd och kvarboende

Andelen äldre ökar samtidigt som tillgången till arbetskraft inte motsvarar behoven. Det berör alla kommunala verksamheter och öppnar för nya arbetssätt och lösningar som gör det möjligt för fler att leva självständigt, med stöd som sätts in där det gör störst nytta.

Här vill vi initiera projekt som stärker trygghet, självständighet och livskvalitet genom hela livet, i linje med den nya socialtjänstlagen och satsningarna på God och nära vård.

Områden som identifierats som intressanta för forskning och utveckling

– Uppkopplad egenvård och trygghet i hemmet: positionerings- och fallsensorer, digitala omsorgsportaler och uppkopplade lösningar för kvalitetssäkring, exempelvis temperaturövervakning i medicinkylar.

– Alternativa bärare av information och data där täckning saknas, bland annat LoRaWAN och mobila stadsnätsportar.

– Tillgänglighet i vardagen: kök och hygienutrymmen som underlättar användning av hjälpmedel, belysning som minskar fallrisk och stärker orienterbarhet, och verksamhetsytor som stödjer personalens arbete.

– Tjänstemodeller och arbetssätt som gör att tekniken får effekt. Teknik ensam räcker sällan, om inte datahantering, incitament och rutiner utvecklas i takt med den.

Testmiljöer och resurser

Vård- och omsorgsförvaltningen har en visnings- och inspirationslägenhet som personer med behov av stöd i hemmet kan besöka och till och med provbo. Lägenheten är utrustad med välfärdsteknik och smarta produkter, och utbudet uppdateras i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Plattformen Uppkopplat hem är en möjliggörare för uppkopplad vård och kvarboende. Varje lägenhet utrustas med en tjänsteväljare som skapar två logiskt separerade nätverk, ett för vård- och omsorgspersonal och ett för den boende. Uppdelningen ger en tydlig gräns mellan kommunal och privat datatrafik och uppfyller kraven i GDPR och NIS2-direktivet för dataskydd och cybersäkerhet i samhällsviktig verksamhet.

Bostäder och byggd miljö

Karlstads Bostads AB äger och förvaltar 106 fastigheter med omkring 7 900 lägenheter, studentboenden och lokaler, vilket motsvarar ungefär 15 procent av bostäderna i Karlstads tätort. Nära hälften av lägenheterna finns i fastigheter uppförda mellan 1965 och 1985. De uppfyller ibland inte dagens krav på tillgänglighet och behöver anpassas för att möta framtidens behov.

Här vill vi initiera projekt om renovering, förvaltning och förnyelse av befintligt bestånd, där frågan sällan är om något ska göras utan hur det ska göras så att det ger effekt.

Områden som identifierats som intressanta för forskning och utveckling

– Tekniska, sociala och byggnadsmässiga lösningar som minskar energianvändning och klimatpåverkan, ökar tillgänglighet och trygghet och stärker boendekvalitet i både nya och befintliga bostäder.

– Gemensamhetsytor som trapphus, tvättstugor och cykelförråd, utformade för tillgänglighet, användarvänlighet och upplevd trygghet.

– Avfallshantering som gör källsortering enkel också för äldre, med tydlighet, närhet och ergonomi i utformningen.

– Utemiljöer som uppmuntrar till gemenskap, rörelse och trygg vistelse.

– Datainsamling utan ingrepp i byggnaden. IoT-sensorer baserade på LoRaWAN mäter temperatur, luftkvalitet, fukt, läckage och närvaro, är batteridrivna med fem till tio års livslängd och kräver varken kabeldragning eller omfattande installation.

Pågående arbete

Tvättstugan som samhällsnod utvecklar ett koncept där tvättstugan i ett flerbostadshus blir en nod som kombinerar tvätt, sociala möten, energilagring, elbilsladdning, krisinformation, hygien och avfallshantering. Syftet är att stärka social gemenskap, lokal resiliens och krisberedskap i Tingvallastaden. Genom att samla många funktioner på en plats blir noden en trygghetspunkt vid störningar i el, kommunikation eller transporter. Projektet kombinerar low-tech och high-tech och genomförs tillsammans med boende, forskare och kommunen. Målet är en skalbar modell för framtidens bostadsnära service.

Kvarteret Gunnern är i dag ett vårdboende anpassat för demensboende. Fastigheten planeras för totalrenovering, vilket öppnar för nya tekniska installationer. Byggnaden inrymmer skyddsrum och ytor för gemenskap och möten, och intill ligger ett boende för 65 plus som skulle kunna dela gemensamma ytor. Arbetet tar avstamp i vad parterna redan prövat var för sig och riktar in sig på skärningen mellan energileverantör, fastighetsägare och hyresgäst.

Energi

Karlstads Energi arbetar för att vara motorn i den regionala omställningen, med insatser som sträcker sig från förstärkning av det lokala elnätet, fjärrkylanät och ett större termiskt energilager i fjärrvärmenätet till kundnära tjänster som smart fastighetsstyrning, laddinfrastruktur och nya avtalsformer.

Här vill vi initiera projekt om hur byggnader och energisystem kan samverka när styrning, lagring och nya laster införs i verklig drift, och om hur den smarta stadens lösningar kan utformas så att de stärker resiliensen snarare än ökar sårbarheten.

Områden som identifierats som intressanta för forskning och utveckling

– Batterilagring i kombination med solceller, för att jämna ut användningen av egenproducerad el och kapa effekttoppar.

– Deltagande på Svenska kraftnäts stödtjänstmarknader. Genom att aggregera flera balansresurser kan tillräckligt stora budsteg åstadkommas för att delta på flera marknader samtidigt.

– Laddinfrastruktur och V2X, där fordon kan stötta fastigheten i stället för att bara belasta den.

– AI-baserad fastighetsstyrning och lastbalansering, med digitalt kundgränssnitt för att hantera effekttoppar från exempelvis elbilsladdning.

– Samverkan mellan fjärrvärme, fjärrkyla och värmepump. Prissignalerna på elmarknaden avgör hur en fastighet bäst värms upp, och rätt växling mellan systemen avlastar elnätet samtidigt som uppvärmningen blir billigare.

– Digitalisering av fjärrvärmen genom en gemensam datadriven plattform, så att fastigheter kan integreras effektivt i framtidens fjärrvärmenät.

– Nya affärsmodeller, bland annat fjärrvärme som tjänst med garanterat inomhusklimat, och skräddarsydda elhandels- och PPA-avtal anpassade efter anläggningens förbrukningsprofil, lagringskapacitet och egen produktion.

Resiliens och beredskap

Samhällstjänster ska fungera i vardag och i kris. Funktioner som energi, kommunikation, vatten, avlopp och avfall behöver kunna säkras även vid störningar, och behovet knyter an till kommunens beredskapsplanering och till totalförsvarets intentioner.

Här vill vi initiera projekt om hur bostäder, verksamheter och infrastruktur klarar påfrestningar, från elavbrott och värmeböljor till längre kriser.

Områden som identifierats som intressanta för forskning och utveckling

– Robust digital infrastruktur för landsbygd och kris. Alternativa bärare som LoRaWAN och mobila stadsnätsportar prövas tillsammans med redundanta system för kritiska tjänster inom omsorg och energi.

– Ö-drift, med målet att ha ett robust lokalt internet som fungerar i kris och krig.

– Batterier som reservkraft i samhällsviktiga fastigheter. Samma batteri som i vanlig drift kapar effekttoppar och ökar andelen egenanvänd solel kan fungera som reservkraft vid nätbortfall.

– Mobil lagring, exempelvis batterier vid vindpark som kan flyttas till lämplig plats vid kris, med de frågor om brandkrav och drifttagande som det väcker.

– Trygghetspunkter i bostadsnära miljö, där skyddsrum och gemensamhetsytor får en funktion också i vardagen.

– Organisation och mänskligt beteende. Resiliens är lika mycket en fråga om rutiner, roller och tillit som om teknik.

Det tvärsektoriella angreppssättet är avsiktligt. Genom att kombinera akademiska perspektiv, kommunal verksamhet, tekniska system och boendes vardagserfarenheter kan lösningar utvecklas som håller för både vardag och kris.

Hållbarhet

Projekt som initieras inom VLL ska syfta till ökad hållbarhet. Temana knyter främst an till följande globala hållbarhetsmål:

3 – Hälsa och välbefinnande

6 – Rent vatten och sanitet

7 – Hållbar energi för alla

9 – Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

11 – Hållbara städer och samhällen

12 – Hållbar konsumtion och produktion

13 – Bekämpa klimatförändringarna

17 – Genomförande och globalt partnerskap