Evidensbaserad praktik
Den som behöver samhällets insatser ska erbjudas hjälp som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Målet är att de metoder som socialtjänsten använder ska vara till nytta och aldrig till skada för brukaren. Evidensbaserad praktik har definierats som ”en noggrann, öppet redovisad och omdömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen för beslutsfattande om åtgärder (insatser, metoder) till enskilda personer, kompletterad med professionell expertis och den berörda personens situation och önskemål” (Socialstyrelsen).

Evidensbaserad praktik kan beskrivas i form av fyra överlappande cirklar (se Socialstyrelsen modell nedan), där den professionella kompetensen integrerar de olika kunskapskällorna i dialog med den berörda personen (patienten, klienten) och där beslutsgrunderna redovisas öppet. Det är i skärningsfältet mellan dessa fyra informationskällor som den evidensbaserade praktiken skapas.
I en evidensbaserad praktik har den professionelle en central roll. Arbetet brukar beskrivas i form av fem steg.
Steg 1: Den professionelle identifierar personens problematik (t.ex. genom att använda bedömningsmetoder) och formulerar behovet av information till en fråga som går att besvara.
Steg 2: Den professionelle söker efter bästa tillgängliga kunskap för att besvara frågan.
Steg 3: Den professionelle värderar den kunskap som finns avseende dess vetenskapliga tillförlitlighet och användbarhet.
Steg 4: Den professionelle integrerar denna kunskap med den berörda personens unika förutsättningar och önskemål samt balanserar och integrerar all information i beslutsfattandet.
Steg 5: Uppföljning av individen och av den föregående processen.
Allt i syfte att utveckla verksamheten och förbättra arbetet. Möjligheterna att genomföra en evidensbaserad praktik inom svensk socialtjänst beror således till viss del på hur de yrkesverksamma inom socialtjänsten ser på kunskap, forskning och metoder men även hur man tillgodoser klientens rätt till information och delaktighet. Alla kunskapskällorna ingår i processen som lika viktiga delar, det vill säga alla källor behöver vägas samman av den professionelle (Socialstyrelsen 2019).
