VFU förbereder lärare för en mångkulturell verksamhet
Hur skapar vi en skola där alla barn känner sig inkluderade? En studie från Karlstads universitet visar att nyckeln till interkulturell medvetenhet hos blivande lärare inte bara finns i teorin, utan också genom VFU, verksamhetsförlagd utbildning. Men det är avgörande var studenterna gör sin VFU.
Svenska förskolor och skolor är idag kulturellt och språkligt mångfacetterade miljöer. För att möta denna verklighet behöver framtidens förskollärare och lärare interkulturell medvetenhet. Det handlar om att förstå olika livsvillkor, värderingar och perspektiv, där kommunikation är en viktig del, och att kunna omsätta skolans värdegrund i praktisk handling.
Studien Professional Interculturality in Practicum Project Inquiry, (på svenska: Vad är interkulturell medvetenhet och interkulturell kompetens i lärarutbildningen, en studie om VFU), som handlar om interkulturell medvetenhet i lärarutbildningen, visar att VFU i utbildningen spelar stor roll. Fokus i studien låg på grundskollärarutbildningen. Studiens syfte var att undersöka hur VFU:n i våra lärarutbildningar utvecklar studenternas interkulturella förmåga. Ett annat syfte var att undersöka i vilken mån lärarutbildningen når de uppsatta målen kring internationalisering.
– Vi började med att jämföra kursdokument vid fyra svenska lärosäten, säger Nina Thelander, lektor i pedagogiskt arbete, som lett studien tillsammans med Valerie Margrain, professor i pedagogiskt arbete, och Hanna Räftegård, adjunkt i pedagogiskt arbete, alla från Karlstads universitet. I jämförelsen kom det fram att några lärosäten hade en tydlig profilering mot interkulturalitet, medan andra lyfte interkultur som ett lokalt mål. Samtidigt var det svårt att urskilja vad interkultur innebär i konkret undervisning.
Var studenterna gör sin VFU är avgörande
Efter att ha fått studenternas perspektiv blev det tydligt att VFU spelar en viktig roll.
– Enkäter och intervjuer visar att studenter sent i utbildningen upplever en högre grad av interkulturell medvetenhet än de som är tidigt i sina studier. Ålder spelar mindre roll, det avgörande är var i utbildningen studenten befinner sig. Särskilt viktig är VFU. Mer än hälften av studenterna uppger att VFU har bidragit till att de känner sig tryggare i mötet med kulturell och språklig mångfald. Samtidigt pekar studien på att utvecklingen är starkt kopplad till var studenten gör sin VFU och vilket stöd handledaren, den lokala lärarutbildaren, ger. Möten med barn och familjer från olika kulturer, och möjligheten att praktiskt arbeta med inkludering, lyfts fram som avgörande.
Studenterna beskriver interkulturell kompetens som förmågan att se alla barn, planera undervisning där ingen utesluts och skapa en likvärdig utbildning oavsett språk eller kulturell bakgrund. När teori och praktik får mötas blir värdegrundsarbetet levande.
– Vi konstaterar att studien visar på betydelsen av att koppla ihop teori och praktik, och att det är viktigt att alla studenter, oavsett VFU-plats, får möjlighet att utveckla sin interkulturella förmåga, säger Nina Thelander.
Nästa steg i forskningen är att följa verksamma lärare som gjort VFU utomlands under sin studietid och undersöka hur dessa erfarenheter påverkat deras yrkesroll.
Studien Professional Interculturality in Practicum Project Inquiry, finansierades av Lärarutbildningsnämnden, LUN, vid Karlstads universitet.
Vill du läsa mer?
Lärarstudenter vid Karlstads universitet har flera möjligheter att studera utomlands. I följande artikel kan du läsa om några studenter som gjorde en VFU-period som en del av grundlärarprogrammet FK-3, och bidrog till en tryggare miljö för barnen.
