Digitaliseringen ökar klyftor i klassrummet – de undersöker hur skolan kan bli mer likvärdig

EQUITÉ är en förkortning för ”Equal access to knowledge in technology rich education” och består i det här skedet av en workshop-serie, som genom finansiering från Vetenskapsrådet möjliggjort för forskare från Karlstads universitet, Helsingfors universitet, Professionshögskolan Köpenhamn och Högskolan i Kristianstad att tillsammans diskutera frågor om hur digitalisering av skola och samhälle påverkar likvärdigheten för dagens nordiska skolelever. 

– Frågan är inte om undervisningens digitalisering är bra eller dålig, det är mer komplext än så. Vi fokuserar istället på hur undervisningen kan ge alla elever de kunskaper och förutsättningar de behöver för att kunna vara delaktiga i vårt genomdigitaliserade samhälle, säger Marie Nilsberth, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och projektledare för EQUITÉ.

– Vi vill även titta närmare på hur aktuella läroplansreformer i de nordiska länderna hanterar frågor om digitalisering och likvärdighet, säger Marie Wejrum, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Gemensam nordisk forskningsansökan

Båda har i sin tidigare forskning studerat hur skolan och undervisningen påverkas av digitaliseringen och på vilket sätt som samhällets digitalisering medför behov av nya kunskaper (se referenser nedan). En alltmer polariserad samhällsdebatt, sociala mediers påverkan liksom införandet av AI-tjänster på bred front ställer allt högre krav på medborgares förmåga till kritisk läsning och förståelse av digitalt medierad information och kunskap. Detta innebär nya utmaningar för den gemensamma grundskolan. 

EQUITÉ-gruppen planerar för olika forskningsaktiviteter där en viktig del är att arbeta tillsammans med lärare och elever för att pröva ut undervisningsupplägg som kan fungera för olika elever men inom klassens gemensamma ram. Från Karlstads universitet deltar också Ulrika Brolinsson, universitetsadjunkt i specialpedagogik, och Sofie Nilsson, doktorand i pedagogiskt arbete, i EQUITÉ-projektet.

– Vi har nu arbetat tillsammans i ett och ett halvt år och kommer inom kort att gå in med en gemensam nordisk forskningsansökan med fokus på hur vi kan utveckla undervisning som möter alla elever i och för ett digitaliserat samhälle, säger Marie Nilsberth.

Ganska lika skolsystem men olika lösningar

– Vi har hunnit ha tre träffar i Karlstad, Helsingfors och Köpenhamn och ska träffas igen i Kristianstad senare i vår, berättar Marie Wejrum och tillägger att man också ses regelbundet på Zoom. 

– Det är intressant att utgå från de nordiska länderna, som har ganska lika skolsystem och samhällen, men också delvis olika lösningar på liknande problem. Här finns mycket att lära av varandra, men också synliggöra vilken stor betydelse den politiska styrningen har, säger Marie Nilsberth.

De nordiska skolsystemen är ganska lika, men skiljer sig delvis åt när det gäller hur digitaliseringen hanteras.

– Sverige är det land som snabbast infört egna datorer för så gott som alla elever, och med stora investeringar i digitala läromedel. Idag ser vi dock hur vi också varit snabbast på att bromsa digitaliseringen med diskussioner på temat ”från skärm till pärm”. I Finland och Danmark har eleverna i högre grad uppmuntrats att använda egna datorer. Intressant i Danmark är införandet av ett nytt tvärvetenskapligt ämne i skolan som kallas teknologiförståelse.  Det är inte enbart kopplat till tekniskt kunnande och STEM-området som i hög grad varit fallet här i Sverige, utan inkluderar en fördjupad förståelse av teknikens roll ur ett samhällsperspektiv, säger Marie Nilsberth.

Samhällskunskap och förstaspråk

Det är också ämnena samhällskunskap och förstaspråk (svenska respektive danska) som EQUITÉ fokuserar på. 

– Det är ämnen som har ett uttalat ansvar för frågor om demokrati och kritiskt tänkande, som vi menar är nödvändigt för alla elever att utveckla kunskaper inom. Det är inte minst aktuellt idag med de samhällsutmaningar vi ser omkring oss. Vi undersöker hur man kan skapa mer likvärdiga villkor i skolan när det gäller dessa kunskaper i dagens digitaliserade samhälle. Tidigare studier pekar på att det finns ett antal elever som inte hänger med i digitaliseringen och som har svårt att dra nytta av de möjligheter som den kan medföra både i skolan och utanför. Det kan bero på socioekonomiska förutsättningar, föräldrars utbildningsnivå eller andra behov som skolan behöver ta mer hänsyn till, säger Marie Wejrum.

Fyra av tio presterar under grundläggande nivå

Detta visade sig bland annat i ICILS 2023 (International Computer and Information Literacy Study). En jämförande studie som genomfördes bland elever i årskurs 8 i 34 länder.

Studien visade att svenska elever presterar på samma nivå som genomsnittet i de deltagande EU/OECD-länderna, men också att spridningen mellan hög- och lågpresterande elever är stor. Fyra av tio elever presterar under grundläggande nivå i dator- och informationskunnighet och uppvisar brister i att värdera information på nätet. Studien visade också på stark koppling mellan socioekonomisk bakgrund och resultat.

– Andra studier visar också att skolans generellt ökade grad av individualisering, vilket även digitaliseringen bidragit till, leder till ökade skillnader. Det är därför viktigt att i högre grad satsa på god kvalitet i den gemensamma undervisningen där alla elever lär sig tillsammans, säger Marie Nilsberth.

EQUITÉ-forskarna hoppas alltså i ett senare skede kunna utveckla modeller för hur läraren kan leda undervisning i klassrummet så att alla elever kan dra nytta av digitala redskap i skolarbetet och förberedas för ett så likvärdigt deltagande i samhället som möjligt. 

– Det vill säga hur vi kan nå alla elever, inte bara de som redan är starka i skolan, säger Marie Nilsberth. 

Medverkande i EQUITÉ-gruppen

Karlstads universitet: Marie Nilsberth, Marie Wejrum, Ulrika Brolinson och Sofie Nilsson

Professionshögskolan Köpenhamn: Marie Slot och Lars Bo Andersen

Helsingfors universitet: Anna Slotte, Jenny Högström och Pia Mikander

Högskolan Kristianstad: Petra Magnusson, Kristian Kjällström Blomberg och Daniel Östlund 

Vill du läsa mer?

Skolverket (2024). ICILS 2023: En internationell studie om digital kompetens hos elever i årskurs 8 [Elektronisk resurs]. Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationer?id=13168

Nilsberth, M, Olin-Scheller, C, Johansson,A, Tarander, E. (2024). Utmaningar i det uppkopplade klassrummet: Ett samverkansprojekt om en högstadieskolas digitaliseringsprocess 2018-2022 [Rapport, Karlstads universitet]. DIVA https://kau.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1919416&dswid=7053

Wejrum, M. (2024). Läsa bredvid raderna: Högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter [Doktorsavhandling, Karlstads universitet]. DIVA. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1886695