Krönika: Energi som nyckel i klimatkrisen

Det är lätt att känna vanmakt inför klimatförändringarna. Den gånga sommaren har vi nåtts av rapporter om otaliga bränder som skövlat stora områden och tiotusentals dödsfall i värmeböljor bara i Europa. Matpriserna stiger när torka och översvämningar blir allt vanligare. Den framtid som väntar blir brutal om det inte sker förändringar fort.  

Klimatpåverkan sker främst genom vår användning av energi. Det finns tre sätt att minska den: ersätta fossil energi med förnybar, effektivisera energianvändningen och spara energi genom minskad användning, till exempel genom att sänka värmen i bostäderna. Tyvärr råder det stor okunskap om skillnaden mellan en effektivisering och en besparing. Att använda mindre energi förknippas ofta med att sänka sin levnadsstandard. Men effektivisering betyder att du får samma nytta med mindre insats. Det innebär att du kan ha lika varmt i bostaden men ändå halvera energianvändningen genom smartare teknikval. 

Energieffektivisering handlar också om att förlänga livslängden på produkter. I dag går det till exempel att tillverka kylskåp som förbrukar hälften så mycket el än genomsnittet på marknaden och som dessutom håller dubbelt så länge. Om själva produktionen också effektiviseras minskar energianvändningen ytterligare. Det betyder att den årliga energiförbrukningen för kylskåpet kan mer än halveras med bibehållen standard. Samma sak gäller för de flesta teknikområden. Vi kan leverera samma nytta med halva energiåtgången och dubbla livslängden på det mesta. 

Men varför realiseras inte allt detta, trots att det finns så många bra lösningar? Den enkla förklaringen är att politiska styrmedel i form av skatter och lagar styr i en annan riktning. De reala kostnaderna för arbetskraft har sedan mitten av 1900-talet flerdubblats genom skatter av olika slag, medan kostnaden för energi och material i reala termer legat stilla. Det betyder att det blir mer ekonomiskt rationellt att slänga och köpa nytt än att lägga arbetstid på att energieffektivisera processer eller reparera saker. Ett exempel är ett stenskott i en modern bilstrålkastare: att ersätta hela den avancerade modulen kan kosta tiotusentals kronor eftersom den är billig att tillverkas av robotar men alltför dyr att laga för hand.  

Även konsumentbeteendet spelar en viktig roll. De energieffektiva produkterna har ofta ett högre inköpspris. Om det energieffektiva kylskåpet går sönder efter bara tre år blir det uppenbart olönsamt, även om energiförbrukningen varit låg. Här skulle ett förstärkt konsumentskydd göra stor skillnad. Om vitvaror exempelvis hade en obligatorisk garanti på tio år skulle producenterna tvingas höja livslängden och göra produkterna lättare att reparera.  

Hur vi utformar skatter och lagstiftning beror på vilket samhälle vi vill ha. Under lång tid har en ökad konsumtion varit ett politiskt mål, och ökad energianvändning har setts som en motor för tillväxt. Men är en ökad konsumtionsnivå verkligen vad vi behöver just nu? Eller är det snarare fler mellanmänskliga möten av olika slag?  

Även om jag känner djup frustration över att politiken inte tar till vara den tekniska potential som finns för att göra vår materiella standard långsiktigt hållbar, kan jag ändå känna hopp med vetskapen om att kunskapen finns där. Tar vi problemen på allvar kan det gå fort att rulla ut lösningarna.  

I väntan på politiska initiativ kan du själv göra mycket redan idag. När du köper en ny produkt, se till att kontrollera hur energieffektiv den är. Hur mycket tjänar du ekonomiskt på att välja en snålare produkt? Kan du välja en produkt med längre livslängd eller köpa begagnat? Har du ett hus kan det vara läge att bjuda hem kommunens energirådgivare för att få hjälp att hitta lönsamma energieffektiviseringar. Varje litet steg är ett bidrag till en bättre framtid!