Forskning inom folkhälsovetenskap
Folkhälsovetenskap har en stark och tvärvetenskaplig forskning med en tydlig förankring i samhällsviktiga frågor. Forskningen bedrivs med stort fokus på barns liv och hälsa inom profilområdena samhällsmedicin och miljömedicin. Exempel på vetenskapliga frågor som studeras är sociala relationer och utsatthet, psykisk hälsa och hälsofrämjande arbete. Inom SELMA-studien undersöks det tidiga livets känslighet för miljöfaktorer.
Folkhälsovetenskap är ett forskarutbildningsämne och ingår i den vid Karlstads universitet ämnesövergripande forskarskolan HÄLSA som är ett aktivt samarbete mellan folkhälsovetenskap, omvårdnad, oral hälsa och psykologi. Folkhälsovetenskap samarbetar också med olika lokala, regionala, nationella och internationella aktörer. På ämnet finns flera erkända och väl meriterade forskare med hög vetenskaplig produktion inom respektive område. En av ämnets forskare tillika ämnesföreträdare, professor Carl-Gustaf Bornehag, finns på Stanford Universitys lista över världens 2% toppforskare 2020 och 2021.
Forskningen vid folkhälsovetenskap är starkt integrerad i utbildningen vid ämnet. De flesta lärarna är aktiva forskare och flera på vetenskapliga studier pågår inom ämnet.
SELMA-studien
SELMA-studien startade 2007 och följer cirka 2 000 mor-barn par från tidig graviditet över förlossning och uppåt i livet för barnet för att bland annat studera betydelsen av kemisk exponering under tidig graviditet för hälsa och utveckling hos barnet. Arbetet bedrivs i nära samarbete med Uppsala universitet och Icahn School of Medicine at Mount Sinai, NY, USA, och olika projekt innefattar partners från mer än 25 internationella institutioner. SELMA ingår i tre Horizon2020 projekt (EDC-MixRisk, ENDpoiNTs, ATHENA), i två US-NIH projekt (PRIME, A-PED) och i ett Formas-projekt (RACH-Mix). EU-projektet INQUIRE har fokus på faktorer som kan påverka hälsan i inomhusmiljön i hemmet och inkluderar 25 familjer. EU-projektet Re-MEND undersöker samband mellan tidig miljöexponering och psykisk ohälsa.
Kontaktperson: Carl-Gustaf Bornehag, Professor i folkhälsovetenskap
carl-gustaf.bornehag@kau.se.
Orcid.org/0000-0003-0417-1686
Bostad-Barn-Hälsa
Bostad-Barn-Hälsa (DBH) studien som startade år 2000 följer mer än 10 000 barn för att undersöka miljöfaktorers betydelse för utveckling av kronisk sjukdom. Uppföljningsstudier har gjorts 2005, 2010 och 2015.
Kontaktperson: Carl-Gustaf Bornehag, Professor i folkhälsovetenskap
carl-gustaf.bornehag@kau.se
Orcid.org/0000-0003-0417-1686
Förebygga barnmisshandel
Våld mot barn går att förebyggga. Genom mer kunskap om förekomst, samt risk- och skyddsfaktorer kan relevanta förebyggande åtgärder sättas in. I och med att samhället kontinuerligt förändras är det viktigt att uppföljningar av förekomsten av våld mot barn i Sverige genomförs regelbundet för att se om våldet ökar eller ändrar karaktär och för att söka ny kunskap kring risk- och skyddsfaktorer.
Nationella kartläggningar om barnmisshandel genomförs på uppdrag av regeringen. Studier har genomförts år 2000, 2006, 2011 och 2022.
Kontaktperson: Carolina Jernbro, Fil Dr folkhälsovetenskap
carolina.jernbro@kau.se
Orcid.org/0000-0003-4526-2752