Urbaniseringens villkor

I dagens Sverige kan vi se allt större skillnader mellan olika delar av landet. Den tidigare uppfattningen om att "hela Sverige ska leva" har i stor utsträckning fått ge vika och ersatts av vad som ibland kallats "ett urbant tolkningsföreträde". Kortfattat innebär det att skillnader i livsvillkor, samhällsservice, inflytande, hälsa och arbetsliv i forskningen kopplas samman med den pågående urbaniseringen och en tydlig politisk prioritering av urbana centra. När lokal konkurrenskraft framhålls som nyckeln för framgång förskjuts också ett stort ansvar från staten till kommuner och regioner vilka förväntas stå för sin egen utveckling i konkurrens med andra om arbetskraft, investeringar och resurser. Av den anledningen är det av största vikt att vi försöker förstå och föra en konstruktiv diskussion om hur kommuner kan hantera effekter av urbanisering och konkurrens.
Urbaniseringens villkor är ett samverkansprojekt där forskare från Karlstads universitet och ett antal svenska kommuner tillsammans utvecklar ny kunskap om urbanisering ur ett kommunalt perspektiv. Projektet är interaktivt och konstruktivt i bemärkelsen att genomförandet bygger på dialog mellan forskning och praktik och syftar dels till att utveckla modeller och metoder för att hantera urbaniseringens olika effekter svenska kommuner samtidigt som det också syftar till att berika och fördjupa existerande forskning på området. Du kan läsa mer på projektets sida.
Upplägg
Projektet är uppbyggt kring en modell för lärande i organisationer som hämtats från aktuell forskning. Vår utgångspunkt är att forskare och praktiker kan mötas utan att för den sakens skulle smälta samman. I det här sammanhanget är forskningen och lärandet i organisationerna lika viktigt och de har båda potential att berika varandra. För att möjliggöra det bygger vi projektet kring en process som består av vad vi kallar två olika lärloopar.
Lärloopar och stationer
I lärlooparna knyter vi samman olika delar av processen så att forskarna först får möjlighet att samla in information, inleda diskussioner och lyssna till erfarenheter hos praktiker som arbetar med frågor som berör urbanisering. Konkret betyder det att vi först genomför intervjuer och fokusgrupper som vi sedan sammanställer och bearbetar analytiskt. Detta utgör starten på den första lärloopen. Efter den arbetar forskarna med återföring till deltagarna genom ett särskilt seminarium vid Karlstads universitet. Denna återföring blir också en utgångspunkt för första steget i den andra lärloopen där resultatet och återföringen från den första används för att fördjupa och spetsa frågeställningar. Lärloop två består sedan i fördjupade intervjuer och fokusgrupper följt av ytterligare återföring i form av en konferens.
Genomförande
Vi planerar att genomföra projektet över en tvåårsperiod mellan tidig höst 2018 och sommaren 2020. Ett första steg pågår dock redan under hösten 2017 och våren 2018 då vi rekryterar deltagare och förbereder vårt arbete. Nedanstående schema är en övergripande skiss av projektet:
Tid | Moment | Förklaring |
---|---|---|
Hösten 2017 - Våren 2018 | Rekrytering och förberedelser | Vi rekryterar deltagare och förbereder vårt upplägg så att det ska passa våra deltagare och oss själva så bra som möjligt. |
Hösten 2018 | Lärloop 1 initieras | Fokus ligger här på kommunernas erfarenheter och upplevda utmaningar med pågående urbaniseringsprocesser. |
Våren 2019 | Kunskapsseminarium | Resultaten från den första lärloopen kommuniceras via ett seminarium till vilket kommuner och universitetet bjuds in. |
Hösten 2019 | Lärloop 2 initieras | Utifrån lärloop 1 och kunskapsseminariet handlar den andra lärloopen om att specificera aspekter som framkommit som särskilt betydelsefulla. |
Våren 2020 | Nationell konferens | Nationella makthavare, regioner och forskare bjuds in till en konferens tillsammans med deltagande kommuner där projektets resultat kommuniceras. |
