Nya CSR-publikationer

Urval av några av de senaste publikationerna från forskare på centrum för forskning om samhällsrisker.

Böcker

Moderna kommuner femte upplagan

Bokens ambition är att beskriva hur kommuner och landsting/ regioner är inplacerade i det svenska statsskicket, hur kommunerna formellt styrs, vilka verksamheter som förekommer och hur idéer och praktik formar den kommunala politiken, men också att tillhandahålla begrepp och teoretiska perspektiv som kan användas för att förstå kommunernas verksamhet, utveckling och utmaningar. Denna femte upplaga av Moderna kommuner är grundligt reviderad och uppdaterad. Boken beskriver dels hur kommuner är inplacerade i det svenska statsskicket, dels hur de styrs formellt. Den behandlar även de kommunala verksamheterna, och hur idéer och praktik formar den kommunala demokratin och politiken.

Boken är på svenska och CSRs Mikael Granberg är en av de två författarna.

The 1.5°C business playbook – Building a strategy for exponential climate action towards net-zero emissions

Klimatkrisen är inte bara ett av de mest brådskande hoten för dagens samhälle utan också direkt kopplad till hoten för naturmiljö, vatten, land och hav. Klimatåtgärder behöver hjälpa till att skydda naturmiljö såväl som sårbara grupper och företag och organisationer uppmuntras komplementera sina klimatmålsättningar med mål för skydd och återställande av naturmiljön för mänskligt välstånd och rättvisa. Den här boken är utvecklad för företag och organisationer av alla storlekar som vill arbeta för att uppnå 1.5°C-målet och nollutsläppsambitionen. Boken innehåller solida riktlinjer för företag av alla storlekar att implementera mål, strategier och åtgärder.

Boken är på engelska och CSRs Avit Bhowmik är en av författarna.

Vetenskapliga artiklar

Styrning och planering i en "perfekt storm": klimatförändringar, migration och Covid-19 i Sverige

2021-11-23: Hur har aktörer i det svenska styr- och planeringssystemet – centrala, regionala och lokala myndigheter – reagerat på utmaningarna med klimatförändringar, migration och Covid-19? Vilka hot har identifierats? Vilka lösningar har föreslagits? Vilka är konsekvenserna? I denna studie beskriver och reflekterar författarna över hur flernivåstyrning och planering i Sverige har hanterat på tre av mänsklighetens stora utmaningar. Studien bygger på ny och pågående forskning om de tre fallen i svensk kontext och i ljuset av tre decenniers delvis mycket genomgripande förändringsprocesser i svensk offentlig sektor.

  • Elander, I., Granberg, M., & Montin, S. (2021). Governance and planning in a ‘perfect storm’: Securitising climate change, migration and Covid-19 in Sweden. Progress in Planning, 100634. https://doi.org/10.1016/j.progress.2021.100634

Barriärer och möjliggörare för implementering av individanpassad brandsäkerhet (IFS) i Sverige.

2021-05-26: Studier av dödsbränder har identifierat att vissa riskgrupper, som exempel men inte begränsat till äldre, är överrepresenterade i statistiken över brandrelaterade dödsfall i Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utvecklat riktlinjer för hur individanpassat brandskydd (IFS) kan implementeras i lokalsamhällen för riskutsatta grupper. Denna publikation presenterar resultaten av en intervjustudie med ett urval svenska kommuner med målsättningen att ytterligare utforska hur kommuner arbetar med IFS-program för äldre i lokalsamhällen. Studien visar att IFS implementerats till varierande grad i Sverige men också att det finns både barriärer och möjliggörare som vägas ytterligare för att förbättra implementeringen av IFS i Sverige i framtiden.

  • Gustavsson, J., Carlsson, G. & McNamee, M.S. (2021) Barriers and Facilitators for Implementation of Individualized Fire Safety (IFS) in Sweden. Fire Technol (2021). https://doi.org/10.1007/s10694-021-01138-6

Sociodemografiska faktorer och effektiviteten hos brandsäkerhetsinterventioner

2021-04-28: Det är känt att risken för bostadsbränder med dödlig utkomst påverkas av olika sociodemografiska faktorer. Förebyggande åtgärder introduceras dock generellt i en population vilket kan medföra konsekvenser för effektiviteten hos sådana interventioner. Den här studien undersöker hur den teoretiska effektiviteten av olika brandförebyggande åtgärder varierar i relation till olika sociodemografiska faktorer för bostadsbränder med dödlig utkomst. Studiens resultat visar att åtgärders effektivitet varierar i relation till olika sociodemografiska faktorer som ålder, kön, kommunegenskaper och levnadssätt. Studien visar på vikten av att matcha rätt brandförebyggande åtgärd till varje sociodemografisk riskfaktor för att nå maximal effektivitet.

  • Runefors, M., Nilson, F. (2021) The Influence of Sociodemographic Factors on the Theoretical Effectiveness of Fire Prevention Interventions on Fatal Residential Fires. Fire Technol (2021). https://doi.org/10.1007/s10694-021-01125-x

Politisk förståelse av klimatanpassningens negativa effekter

2020-04-21: Politiska teorier och begrepp används till ökande grad som bedömningsverktyg för klimatanpassningens negativa effekter (maladaptation). Viktiga politiska teman i studier av klimatanpassningens negativa effekter inkluderar resurshantering och fördelning, beslutsprocesser, rättvisa, kön, makt och inflytande och natur och ekologi. I den här artikeln beskriver författarna ursprunget till politisk förståelse av klimatanpassningens effekter och de centrala politiska frågeställningarna. Författarna identifierar de viktigaste politiska perspektiven och diskuterar tillämpningen av politiska perspektiv i studier av maladaptation.

Politiskt stöd för klimatanpassning saknas 

2021-03-30: För effektiv klimatanpassning är lokala strategier och politiskt stöd nyckeln. I denna artikel beskrivs och analyseras klimatanpassningsorganisationen i 13 svenska kommuner I Västsverige. Studien visar att få kommuner har en formell organisation för klimatanpassning, att tydliga strukturer och politiskt stöd ofta saknas samt att specifika klimatanpassningsplaner inte är vanligt förekommande. Studien drar slutsatsen att en nyckelbarriär är bristen på fokus och prioritering hos flera av de studerade kommunerna vilket driver tjänstemän, ofta planerare, mot en mer aktivistisk och politisk position.

Naturreservat efter katastrofer som minnesmärken.

2021-03-18: Dramatiska naturhändelser som skogsbränder och översvämningar kan öppna upp möjligheter till olika typer av riskreducerande eller hållbarhetsfrämjande åtgärder. I den här artikeln undersöker CSR:s Magnus Johansson hur fyra sådana extrema händelser i modern tid i Sverige medfört idéer om att upprätta naturreservat i händelsernas efterdyningar. Ett naturreservat skapat efter en katastrofal händelse kan ha fler funktioner som att gynna biodiversitet eller att fungera som ett minnesmärke efter en traumatisk händelse.

  • Johansson, M. (2021). Foundation of nature reserves after disasters and different modes of remembrance. Disaster Prevention and Management: An International Journal, 30(6), 1-13. 
    https://doi.org/10.1108/DPM-10-2019-0323

Kritisk diskussion om den klimaträttvisa staden

2021-01-24: Städer påverkas alltmer av klimatförändringar. Vem bestämmer hur städerna ska anpassas och vilka vinner och förlorar på klimatanpassningen? Det diskuterar Mikael Granberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR och Leigh Glover, gästforskare vid CSR i artikeln "The Climate Just City", publicerad i tidskriften Sustainability.

Ökad förståelse för vikten av samarbete inom krishantering

2020-12-26: Samhällsutmaningar som exempelvis klimatförändringar med översvämningar, jordskred och skogsbränder, är händelser som sker med förödande konsekvenser och ofta katastrofala resultat. Hanteringen av sådana utmaningar är i fokus i artikeln ”Implementation through collaborative crisis management and contingency planning: the case of dam failure in Sweden” publicerad i Journal of Risk Research. Forskarna bakom artikeln är Centrum för forskning om samhällsriskers Erik Persson och Mikael Granberg.

Sidansvarig: andrpett@kau.se
Senaste uppdatering: 2021-12-02