Samhällsresiliens i Sverige, Styrning, Sociala nätverk och lärande
Centrum för forskning om samhällsrisker studerar inom ramarna för ett femårigt forskningsprogram hur samhället kan stå emot effekterna av ett förändrat klimat med bibehållen resiliens. Resiliens betyder i detta sammanhang att samhället har kvar en fungerande samhällsstyrning och bevarar centrala samhällsfunktioner.
Resiliens är ett begrepp som under senare år har blivit etablerat inom risk- och säkerhetsområdet, både inom forskning och praktik. Det är dock ett problematiskt begrepp, inte minst eftersom det har lika många definitioner som användare och för att tillämpningarna spänner från enskilda individers resiliens till globala klimatfrågor.
Många gånger används begreppet resiliens i samband med just globala frågor eller sammanhang som involverar extrema förhållanden, såsom områden hårt utsatta för fattigdom, svält, naturolyckor eller politisk instabilitet. Men eftersom det har blivit ett etablerat begrepp är det viktigt att undersöka hur det kan förstås och tillämpas i en svensk eller nordisk kontext. Studier av resiliens kräver forskning där kunskaper från olika ämnen och forskningsfält integreras men också en ansats där forskare och praktiker arbetar tillsammans. Genom att ta fram kunskap om resiliens som är specifik för Sverige ska projektet bidra till en ökad resiliens.
- Kunskapen om det lokala handlandets både positiva och negativa effekter på resiliens är svag och detta program kommer att bidra till att öka kunskapen om detta. Den unika ansatsen är att vi kombinerar tre fenomen som sällan studerats i ett gemensamt forskningsprogram men som har en stor betydelse för samhällets resiliens, säger centrumföreståndare Mikael Granberg.
Forskningsprojektets huvudsakliga målgrupp är aktörer som verkar för en ökad samhällsresiliens såsom kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, nätverk och organisationer som påverkar och påverkas av samhällsinsatser kopplade till resiliens.
- Projektet bidrar med samhällsnytta dels genom ökad teoretisk kunskap och fördjupad förståelse, dels genom förslag på praktiskt tillämpbara åtgärder som exempelvis lagändringar, förändrade beslutsprocesser, samverkansmodeller och organisatoriska strukturer, fortsätter Mikael Granberg.
Samhällsresiliens i Sverige: Styrning, Sociala nätverk och lärande finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB och är ett samarbete mellan Risk and Crisis Research Centre, RCR vid Mittuniversitetet, Försvarshögskolan och Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR, vid Karlstad universitet.
Projektet finansierar en doktorand och tre seniora forskare vid CSR.
Publikationer
- Petridou, E., Sparf, J., Granberg, M., Becker, P. & Onn, B. (2022) Pandemic responses at the subnational level: Exploring politics, administration, and politicization in Swedish municipalities. https://doi.org/10.1002/epa2.1151 (PIL)
- Greenfield, A., Moloney, S. & Granberg, M. (2022) Climate emergencies in Australian local governments: From symbolic act to disrupting the status quo? https://doi.org/10.3390/cli10030038
- Elander, I., Granberg, M. & Montin, S. (2021) Governance and planning in a ‘perfect storm’: Securitising climate change, migration and Covid-19 in Sweden. https://doi.org/10.1016/j.progress.2021.100634
- Sparf, J., Petridou, E., Granberg, M. & Onn, B (2021) Kommunal organisering av pandemirespons: En realtidsstudie av lokal resiliens. https://rib.msb.se/filer/pdf/29736.pdf
- Montin, S. & Granberg M. (2021) Corona, krishantering och demokrati: Om meddelarfrihet vid en extraordinär händelse. https://journals.lub.lu.se/st/article/view/23319/20741 (PIL)
- Glover, L., & Granberg, M. (2021) The Politics of Maladaptation. Climate 9(5), 69.
- Kristianssen, Ann-Catrin & Granberg, Mikael (2021) Transforming local climate adaptation organization: Barriers and progress in 13 Swedish municipalities, Climate, 9, 52.
- Granberg, Mikael & Glover, Leigh (2021) The climate just city, Sustainability, 13, 1201.
- Granberg, Mikael, Rönnblom, Malin, Padden, Michaela, Tangnäs, Johanna & Öjehag, Andreas (2021) Covid-19 and Sweden’s exceptionalism—a spotlight on the cracks in the social fabric of a mature welfare state, Public Money & Management, 21(3). (PIL)
- Olsson, D. (2020). The Transformative Potential of Resilience Thinking: How It Could Transform Unsustainable Economic Rationalities. Alternatives, 45(2), 102-120.
- Olsson, D., & Öjehag-Pettersson, A. (2020). Buying a sustainable society: the case of public procurement in Sweden. Local Environment, 25(9), 681-696.
- Glover, L. & Granberg, M. (2020). The Politics of Adapting to Climate Change. Palgrave Macmillan.
- Petridou, E. , Pihl, K. & Sparf, J. (2020). Resilience Work in Swedish Local Governance: Evidence from the Areas of Climate Change Adaptation, Migration, and Violent Extremism. I Understanding Disaster Risk: A Multidimensional Approach. Elsevier.
- Granberg, M., Bosomworth, K., Moloney, S., Kristianssen, A. C., & Fünfgeld, H. (2019). Can Regional-Scale Governance and Planning Support Transformative Adaptation? A Study of Two Places. Sustainability, 11(24), 6978.
- Granberg, M., & Bodland, T. (2019). Klimatanpassning och samhällets resiliens: Ett svenskt perspektiv. Karlstads universitet, Centrum för klimat och säkerhet. Rapport 2019:4.
- Linnell, M. (2019). Resilient mottagande av flyktingar – ett europeiskt perspektiv. (RCR Working Paper Series 2019:2).
- Kolmodin, S. (2019). "Community" och "resiliens" - inga självklara begrepp. Sundsvall : Mid Sweden University (RCR Working Paper Series 2019:3).
- Sparf, J. & Petridou, E. (2019). Resilience in Practice : A Survey of Recent European Union Projects. (RCR Working Paper Series 2019:4).