Studie om Pandemi I det Lokala, PIL

Vad är det för sakfrågor och lokala faktorer som spelar in när kommuner väljer att aktivera sin krisledningsnämnd? I den här studien, finansierad av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap undersöks om och hur kommuner använder möjligheten att aktivera sina krisledningsnämnder till följd av coronapandemin. När, hur, varför och hur länge väljer man att aktivera nämnden, vilka beslut fattas av denna och hur går beslutsprocessen till?

Den lokala nivåns betydelse inom krisberedskap och -hantering är helt avgörande när det gäller strukturer och processer för viktiga beslut som påverkar samhällets resiliens. Det saknas dock djupare kunskap om hur dessa strukturer och processer fungerar, påverkas och förändras under en pågående samhällskris.

Syfte och metod

Syftet med studien PIL är att få kunskap om vilken betydelse institutionell flexibilitet inom styrning och ledning har för lokalsamhällelig resiliens. Mer precist undersöks om och hur kommuner använder möjligheten att aktivera sin krisledningsnämnd till följd av coronapandemin. Genom en kartläggande informationsinhämtning och intervjuer i sex kommuner kommer studien att svara på när, hur, varför samt hur länge krisledningsnämnder aktiveras; Vilka sakfrågor och lokala faktorer som korrelerar med aktiveringen; Vilka beslut som fattas av krisledningsnämnden och hur beslutsprocessen går till.

Denna kunskap är värdefull teoretiskt och har en tydlig samhällsnytta i det att den kan användas för utveckling av kommunal krishantering.

Del av större forskningssamarbete om samhällsresiliens

Den här studien faller inom ramarna för forskningsprogrammet "Samhällsresiliens i Sverige - Styrning, sociala nätverk och lärande", ett femårigt forskningssamarbete mellan Risk and Crisis Research Centre (RCR) vid Mittuniversitetet och Centrum för forskning om samhällsrisker, CSR vid Karlstads universitet.

Läs mer