Implementering, effekter och kostnadseffektivitet för kommunala broddutdelningsprogram

Projektet innefattar bland annat studier om äldres uppfattning om denna typ av åtgärd, broddutdelningens effekt på broddanvändning och fallskadefrekvens på kommunnivå, samt samhällsekonomiska utvärderingar.

Projektet genomfördes 2019-2023 med finansiering från Familjens Kamprads Stiftelse och Trafikverkets Skyltfond, med en projektgrupp bestående Robin Holmberg (doktorand i risk- och miljöstudier), Carl Bonander (docent i epidemiologi vid Göteborgs universitet, PI Kamprad), Johanna Gustavsson (lektor i risk- och miljöstudier, PI Skyltfonden) och Mikael Svensson (professor i hälsoekonomi vid Göteborgs universitet). Totalt har projektet genererat sju vetenskapliga artiklar och en licentiatuppsats.

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA BRODDUTDELNINGSPROGRAM

Vi genomförde under sommaren/hösten 2019 en rikstäckande datainsamling och kartläggning av kommunernas broddutdelningsprogram. Omkring 30 procent av de svarande kommunerna angav att de har delat ut broddar till sina invånare i någon form.

Målgruppen för broddutdelningsprogrammen varierar, men generellt kan konstateras att det förebyggande halkskyddsarbetet har riktats mot den seniora befolkningen (65 år och äldre). Även utdelningsprocessen varierar. Majoriteten av kommunerna har kommunala utlämningsplatser där halkskydden kan hämtas ut gratis av målgruppen. Andra kommuner har upphandlat avtal med butiker. Vissa kommuner har erbjudit gratis lunch eller fika mot uppvisande av kvitto som visar inköp av broddar. Samtliga kommuner med broddutdelningsprogram har uppgett att målgrupperna har uppskattat halkskydden.

BRODDANVÄNDNING I SVERIGE

Vi har även studerat hur användningen av broddar varierar bland Sveriges befolkning för att få en bättre förståelse för faktorer som generellt påverkar broddanvändning i Sverige. Resultatet visar att 29% av befolkningen använder halkskydd vid snö och is samt att användningen ökar med ålder. För personer i 70-årsåldern ligger användningen på 60 procent. Vidare visar resultatet att kvinnor är mest benägna att använda broddar och att ökad användning är kopplad till faktorer som fallrädsla, antalet dagar med snötäcke per år i hemkommunen och användning av annan säkerhetsutrustning. Studien är baserad på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nationella trygghetsundersökning (2014).

HUR HAR UTDELNINGEN PÅVERKAT BRODDANVÄNDNINGEN?

En förutsättning för att broddutdelning ska kunna påverka halkrisken är att personer som hämtat ut ett par broddar inom ramen för de kommunala utdelningsprogrammen också använder dem. Vår kartläggning visar att ungefär 40 procent av målpopulationen (oftast äldre) har tagit del av programmen, det vill säga hämtat ut ett par broddar. Detta betyder per automatik dock inte att samtliga, eller ens några, av dessa individer är nya broddanvändare.

Vårt projekt har länkat samman våra data om utdelning av broddar med 63 000 enkätsvar från MSB mellan år 2007 och 2018, där slumpmässigt tillfrågade personer har fått ange om de använder broddar eller inte. Genom information om hemkommun, ålder, samt året för enkäten kunde vi klassificera individer som har haft rätt att hämta ut ett par broddar inom ramen för de kommunala utdelningsprogrammen.

Resultaten visar att personer som haft tillgång till broddutdelning i snitt hade 7.5 procentenheter högre sannolikhet att använda broddar. Skillnaden i användning var ännu större i kommuner som delat ut fler broddar per invånare, vilket talar för en så kallad dos-responseffekt, att ju fler broddar som delas ut ju fler personer kommer att använda broddar.

För att försäkra oss om att resultaten inte är en konsekvens av lokala omständigheter i de kommuner som delat ut broddar utförde vi även motsvarande analyser bland individer i åldersgruppen 50–64 år, som inte var berättigade att hämta ut broddar i de flesta av kommunerna som hade broddutdelning. Vi finner inga motsvarande samband i denna grupp, vilket stärker antagandet att den ökade användningen i den äldre gruppen beror på broddutdelningsprogrammen.

EFFEKTER PÅ SKADEFREKVENS

Vi har genomfört en pilotutvärdering av ett broddutdelningsprogram i Göteborg samt en omfattande utvärdering av genomsnittseffekten i samtliga programkommuner.

Resultaten från den första studien antydde en kortvarig effekt på skadefrekvens bland äldre i Göteborg. Programmet startade inför vintern 2013/2014, och var upplagt så att alla invånare över 65 år fick hemskickat en kupong som kunde bytas ut mot ett par hel- eller hälfotsbroddar på en av omkring 50 butiker runtom i staden. Efterföljande vintrar fick invånare som fyllt 65 år under året som gått också motsvarande kuponger, fram till vintern 2018/2019 då programmet avslutades. Vår effektutvärdering indikerar att antalet skador till följd av halkolyckor minskade under första året. Efter det verkar dock effekten ha avtagit, vilket antyder att utökade satsningar kan behövas för att öka livslängden på denna typ av program. Trots detta uppskattar vi att programmet, i sin helhet, tack vare minskningen i antalet skador har varit samhällsekonomiskt lönsamt. Studien baserades på sjukvårdsdata från akutmottagningar i Göteborg.

I en mer omfattande uppföljningsstudie har vi även analyserat data från 73 kommuner med broddutdelningsprogram. Resultaten visar en snittreduktion i antalet skador per invånare på cirka 8% över en fyraårsperiod. Vi fann även en större i effekt i kommuner som delat ut fler broddar per invånare, vilket liknar resultaten från vår studie om effekter på broddanvändning.

Studien baserades på sjukvårdsdata från Patientregistret och använde en kvasi-experimentell, ”triple differences”-metodik som jämför skadefrekvens i åldersgrupper som varit exponerade för broddutdelning mot tre kontrollgrupper. De tre grupperna var: samma åldersgrupp före starten av broddutdelningsprogrammet, samma åldersgrupp i kontrollkommuner, samt icke-exponerade åldersgrupper, det vill säga åldersgrupper som inte tillhörde målgruppen för projektet, inom samma kommun. För att stärka studien ytterligare genomförde vi också samma analyser på fallskador som inte kan kopplas till is och snö och därför inte bör ha påverkats av interventionen och fann där inga motsvarande samband.

SAMHÄLLSEKONOMISK UTVÄRDERING

Vi har genomfört tre samhällsekonomiska analyser som jämför kostnaderna av programmen mot förväntad ekonomisk samhällsnytta utifrån den minskning i skador som vi observerat i våra studier. En av dessa var en modellbaserad studie som undersökte förväntad nytta med hjälp av data från en litteraturstudie, anpassad till lokala förhållanden i svenska kommuner. De två andra baserades på empiriska data från vår pilotutvärdering i Göteborg samt vår nyare och mer omfattande effektutvärdering. I samtliga fall tyder våra resultat på att programmen har god chans att vara samhällsekonomiskt lönsamma, med uppskattningsvis minst 10 gånger större nytta än kostnad, beroende på vilka antaganden som görs om programmens effekt.

PUBLIKATIONER

• Bonander, C., & Holmberg, R. (2019). Estimating the effects of a studded footwear subsidy program on pedestrian falls among older adults in Gothenburg, Sweden. Accident Analysis & Prevention, 132, 105282. https://doi.org/10.1016/j.aap.2019.105282
• Gustavsson, J., Nilson, F., & Bonander, C. (2020). Individual and contextual factors associated with the use of anti-slip devices according to a Swedish national survey. Journal of Transport & Health, 17, 100865. https://doi.org/10.1016/j.jth.2020.100865
• Holmberg, R., Gustavsson, J., & Bonander, C. (2021). Evaluation of the design and implementation of municipal ice cleat distribution programs for the prevention of ice-related fall injuries among older adults in Sweden. PLOS ONE, 16(6), e0253054-e0253054. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0253054
• Bonander, C., Holmberg, R., Gustavsson, J., & Svensson, M. (2021). Model-based economic evaluation of ice cleat distribution programmes for the prevention of outdoor falls among adults from a Swedish societal perspective. Injury Prevention, injuryprev-2021-044203. http://dx.doi.org/10.1136/injuryprev-2021-044203
• Amin, K., Skyving, M., Bonander, C., Krafft, M., & Nilson, F. (2022). Fall-and collision-related injuries among pedestrians in road traffic environment–A Swedish national register-based study. Journal of Safety Research, 81, 153-165. https://doi.org/10.1016/j.jsr.2022.02.007
• Holmberg, R., Gustavsson, J., Svensson, M., & Bonander, C. (2022). Ice cleat distribution programmes and ice cleat use among older adults: repeated cross-sectional evidence from 63 municipal interventions in Sweden. Injury Prevention, ip-2022-044681. https://doi.org/10.1136/ip-2022-044681
• Eklund, E., Holmberg, R., Svensson, M., Gustavsson, J., & Bonander, C. (2023). Quasi-experimental evaluation of municipal ice cleat distribution programmes for older adults in Sweden. Injury Prevention, https://doi.org/10.1136/ip-2022-044808
• Holmberg, R. (2023). Evaluation of Swedish Ice Cleat Distribution Programs: From Program Design to Ice Cleat Use (Licentiatuppsats, Karlstads universitet). https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1744474/FULLTEXT02.pdf