Bakgrund och projektresultat

En stor del av den central- och nordeuropeiska floran i gräsmarker är endemisk och kan bara bevaras i denna livsmiljö. Under en lång tid av traditionell låg-intensiv jordbruk representerade gräsmarker en av de viktigaste resurserna för människans socioekologiska system.

Under förra seklet har gräsmarkernas areal och kvalitet dock minskat dramatiskt på grund av upphörd skötsel, skogsplantering, omvandling till åkrar, gödsling och urbanisering. Som ett resultat av dessa processer finns ett stort antal gräsmarksarter nu oftast längs vägkanter där de hittade nya livsmiljöer eftersom vägkanter karakteriseras genom samma typ av skötsel som traditionella gräsmarker.

Idag erbjuder hållbar grön infrastruktur med välutvecklade artrika vägkanter stora möjligheter att kompensera förlusten av gräsmarkens ekosystemtjänster som t.ex. livsmiljö, biologisk mångfald, kontroll av skadedjur inom jordbruket, markstabilitet, vattenkvalitet, koldioxidbindning, näringscykling, landskapsheterogenitet och estetiska värden. I Sverige täcker vägkanter med gräsmarkvegetation 164 000 ha, vilket är 37% av arealen på alla gårdsägda betesmarker och> 60 gånger den återstående arealen av slåtterängar med högt bevarandestatus. Som linjära livsmiljöer ökar vägkanterna konnektivitet i fragmenterade landskap. Detta gör dem också benägna att kolonisera av främmande arter, vilket för närvarande är det största hotet mot artrika vägkanter. Stora, dominerande främmande örter och vedväxter nära vägar orsakar ökande problem för trafiksäkerhet och väghållning.

Projektresultat

WP1 är avslutat. Vår forskning visar att blomsterlupinens rotsystem är mest uttömt när den blommar för fullt. Då investerar växten mycket resurser i utveckling av blommorna och frömognad (se bilden nedan). Därför rekommenderar vi att slåtter av blomsterlupinen ska genomföras under blomningstiden. Vill du läsa mer om våra resultat, kolla här:

Blomqvist, E. L., Klinger, Y. P., Kleinebecker, T., & Eckstein, R. L. (2025). Linking nutrient dynamics and phenology in Lupinus polyphyllus to identify the right timing for population control. Basic and Applied Ecology, 84, 61-68, https://doi.org/10.1016/j.baae.2025.02.006”

WP3 är avslutat. Våra experiment visade att behandling av jordmassor med vattenånga är en lovande metod för att döda frön av blomsterlupin. Vid en temperatur av 97 °C under 10 till 17 minuter dödades >99 % av fröna i jordmassor. Vill du läsa mer om våra resultat, kolla här:

Blomqvist, E. L., Orlikowska, E. H., Paikert, H., & Eckstein, R. L. (2024). The effects of dry heat and steam on germination of dry and imbibed seeds of the invasive garden lupine (Lupinus polyphyllus Lindl.).  ”Invasive Plant Science and Management 17(2), 95 – 103”. Invasive Plant Science and Management, https://doi.org/10.1017/inp.2024.14

Dessutom har det funnits ett antal publikationer de senaste åren som handlar om blomsterlupinens fenologi och ekologi, där projektledaren i det aktuella projektet var involverad.

Fenologi

Ludewig, K., Klinger, Y. P., Donath, T. W., Bärmann, L., Eichberg, C., Thomsen, J. G., Görzen, E., Hansen, W., Hasselquist, E. M., Helminger, T., Kaiskog, F., Karlsson, E., Kirchner, T., Knudsen, C., Lenzewski, N., Lindmo, S., Milberg, P., Pruchniewicz, D., Richter, E., … Eckstein, R. L. (2022). Phenology and morphology of the invasive legume Lupinus polyphyllus along a latitudinal gradient in Europe. NeoBiota, 78, 185–206. https://doi.org/10.3897/neobiota.78.89673

Klinger, Y. P., Eckstein, R. L., & Kleinebecker, T. (2023). iPhenology: Using open‐access citizen science photos to track phenology at continental scale. Methods in Ecology and Evolution, 14(6), 1424–1431. https://doi.org/10.1111/2041-210X.14114

Ekologi

Eckstein, R. L., Welk, E., Klinger, Y. P., Lennartsson, T., Wissman, J., Ludewig, K., Hansen, W., & Ramula, S. (2023). Biological flora of Central Europe – Lupinus polyphyllus Lindley. Perspectives in Plant Ecology, Evolution and Systematics, 58, 125715. https://doi.org/10.1016/j.ppees.2022.125715

Dániel‐Ferreira, J., Lennartsson, T., Wissman, J., Knudsen, C., & Eckstein, R. L. (2024). Vascular plant diversity in Swedish road verges of high conservation value is threatened by the invasive alien herb Lupinus polyphyllus Lindley. Nordic Journal of Botany, e04438. https://doi.org/10.1111/njb.04438

Du kan läsa mer om invasiva arter och transportinfrastruktur samt rådande kunskapsbrister här:

Tschan (2018) Invasiva arter och transportinfrastruktur. VTI rapport 905

Wissman et al. (2015) Invasiva arter i infrastruktur. CBM skriftserie 98

Lennartsson et al. (2021) Kunskapsbrister för hantering av invasiva främmande växter. TRIEKOL rapport