Bakgrund och projektresultat
Tempererade gräsmarker är hotspots för biologisk mångfald som håller världsrekordet för växtartrikedom på små rumsliga skalor. Att gräsmarker finns i den tempererade zonen i Europa sedan Pleistocen har resulterat i en stor artstock av växter, svampar och insekter genom artbildning, samutveckling och invandring.
En stor del av den central- och nordeuropeiska floran i gräsmarker är endemisk och kan bara bevaras i denna livsmiljö. Under en lång tid av traditionell låg-intensiv jordbruk representerade gräsmarker en av de viktigaste resurserna för människans socioekologiska system.
Under förra seklet har gräsmarkernas areal och kvalitet dock minskat dramatiskt på grund av upphörd skötsel, skogsplantering, omvandling till åkrar, gödsling och urbanisering. Som ett resultat av dessa processer finns ett stort antal gräsmarksarter nu oftast längs vägkanter där de hittade nya livsmiljöer eftersom vägkanter karakteriseras genom samma typ av skötsel som traditionella gräsmarker.
Idag erbjuder hållbar grön infrastruktur med välutvecklade artrika vägkanter stora möjligheter att kompensera förlusten av gräsmarkens ekosystemtjänster som t.ex. livsmiljö, biologisk mångfald, kontroll av skadedjur inom jordbruket, markstabilitet, vattenkvalitet, koldioxidbindning, näringscykling, landskapsheterogenitet och estetiska värden. I Sverige täcker vägkanter med gräsmarkvegetation 164 000 ha, vilket är 37% av arealen på alla gårdsägda betesmarker och> 60 gånger den återstående arealen av slåtterängar med högt bevarandestatus. Som linjära livsmiljöer ökar vägkanterna konnektivitet i fragmenterade landskap. Detta gör dem också benägna att kolonisera av främmande arter, vilket för närvarande är det största hotet mot artrika vägkanter. Stora, dominerande främmande örter och vedväxter nära vägar orsakar ökande problem för trafiksäkerhet och väghållning.
Projektresultat
Vi kommer att presentera aktuella projektresultat här och på forskningsgruppens blogg.
Du kan läsa mer om invasiva arter och transportinfrastruktur samt rådande kunskapsbrister här:
Tschan (2018) Invasiva arter och transportinfrastruktur. VTI rapport 905
Wissman et al. (2015) Invasiva arter i infrastruktur. CBM skriftserie 98
Lennartsson et al. (2021) Kunskapsbrister för hantering av invasiva främmande växter. TRIEKOL rapport