Forskningsinriktningar

Digitalisering och arbete 

Digitalisering inverkar på alla samhällsnivåer och strukturer. Vår forsk­ning kring digitalisering har utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv utgått från hur arbetet samt arbetsmiljön påverkas när digitala lösningar implementeras. Tonvikten läggs på anställdas erfarenheter och upplevelser i arbetet, samtidigt som området belyses från både ledningens, HRM och skyddsombudens perspektiv.

Exempel på utforskade områden är förändrade arbetssätt med digitala lösningar, mellanmänskliga relationer på arbetet, robotkollegor, osäkra anställningar (Gig-arbeten), utmanade gränser mellan arbete och övrigt liv och kontorens raison d'etre.  

Organisering och ledning av arbete samt HRM

Vi studerar tre nivåer av organisering; ledare, grupp och individ. När det gäller ledarskap är vi i synnerhet intresserade utav vad ledare gör och den faktiska och symboliska roll de spelar samt hur ledare utvecklas och hur chefer och ledares arbete ser ut. Vi studerar betydelsen av team och samarbete. Slutligen studerar vi medarbetare och är särskilt intresserade av medarbetarens engagemang i organisationen, som aktiva medarbetare samt förväntningen på aktivt själv-ledarskap. Det är viktigt för människor att uppleva mening i arbetet, och detta kan ske på många olika sätt. Upplevelsen av mening i arbetet och/eller det goda arbetet kan skilja sig åt beroende på om individen är anställd eller har ett eget företag, hur väl arbetet överensstämmer med personligt intresse, eller om arbetet anses vara (samhälls-)nyttigt.

Vi studerar också hur triaden ledare-team-medarbetare tillsammans organiserar och utför arbete med särskilt fokus på kommunikation och möten. 

HRM/personaladministrationen i en organisation har till uppgift att hantera och administrera en organisations arbetskraft för att nå organisationens mål. I vår forskning är vi särskilt intresserade av att förstå hur personaladministrationen kan bidra till ett hållbart arbete genom exempelvis stödja chefer och anställda kring gränslöst arbete (distansarbete), digitalisering samt funktionsnedsättning och inkludering.

Sociala strukturer och relationer i arbetet

I forskningen intresserar vi oss för hur olika sociala positioner i samhället påverkar arbetslivet. Vi fokuserar på betydelsen av genus, etnicitet, klass, ålder, funktionsnedsättningar. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöker vi hur dessa positioner interagerar med varandra och skapar olika förutsättningar för individen.

Vi intresserar oss också för hur lojaliteter och lojalitetskonflikter påverkar våra relationer vardagen i allmänhet och i arbetslivet i synnerhet. Detta fokus på lojaliteter kastar nytt ljus på välkända fenomen som tillhörigheter och sociala relationer på arbetsplatsnivå. Vår förståelse av lojaliteter sträcker sig över de formella skyldigheterna såväl som de informella förväntningarna som formar våra erfarenheter av liv och arbete. Forskningen fokuserar till exempel hur lojalitetsrelationer och motstridiga lojaliteter formar våra erfarenheter från arbetet, inte minst där lojalitetskonflikter – en latent aspekt av livet – visar sig i mer dramatiska former som dilemman kring visselblåsning, samvetsfrågor och rollkonflikter.

Arbetets reglering

Detta forskningsområde fokuserar på de institutionella och sociala strukturer som inbegriper regleringen av arbetslivet, från politiskt inflytande på makronivå till kollektiv organisering och arbetsplatsrelationer. Forskningen inom detta område har bland annat berört statens förändrade roll i relation till samtida partsrelationer, facklig representation av arbetares intressen och informella arbetarkollektiv. Nyligen publicerade studier har utforskat statens och andra aktörers påverkan på migrantarbetares erfarenheter, fackföreningar och arbetares attityder till miljöpolitik samt frågor om yrkesidentitet och tillhörighet i samband med rörlighet på arbetsmarknaden.