Testing Talks studier

Att hantera provuppgifter: interaktion och bedömning (2013b)

Genom data från en tidigare insamlad korpus bestående av 199 muntliga prov i engelska undersöker vi i Sandlund och Sundqvist (2013b) hur elever på olika färdighetsnivå hanterar interaktionella problem som uppstår i samband med att tolka och genomföra en muntlig diskussionsuppgift. Studien är samtalsanalytisk, men använder också bedömardata från tre externa oberoende bedömare som jämförelse. Resultaten visar att elever som fått höga bedömningar i det muntliga provet använder sig av de diskussionsämnen som provmaterialet innehåller som utgångspunkt men samtalar sedan relativt fritt kring närliggande ämnen. Studenter med bedömningar på mittennivån uppvisade en betydligt mer ordagrann tolkning av provuppgifterna, medan elever med lägre bedömningar uppvisade visst motstånd mot provuppgifterna samt en viss ovilja att ’spela provspelet’ (jfr. Bachman, 1990 om testwiseness). En slutsats är att många faktorer förefaller spela in i bedömningen av muntlig färdighet där olika strategier för uppgiftshantering utgör en.

Uppgiftsförståelse i muntliga prov (2013a)

Delstudien undersöker i detalj hur samtalsdeltagare (elever och lärare) visar sin förståelse av en aktuell diskussionsuppgift i ett pågående provsamtal. Vi undersöker särskilt sekvenser där elever och lärares förståelse av den aktuella uppgiften skiljer sig åt och där lärarens förståelse används för att styra elevsamtalet i särskilda riktningar. Eleverna å andra sidan uppvisar uthållighet i att driva sina egna perspektiv på diskussionsämnet, vilket resulterar i långa sekvenser där förhandling om vilka frågor som bör besvaras av eleverna blir mer centrala än elevernas egen ämnesutveckling i samtalet. Studien har också publicerats i populärvetenskaplig form på svenska (Sandlund & Sundqvist, 2012b).

Likvärdighet i bedömning av muntlig färdighet språk (2016)

Som en uppföljning av en tidigare studie (Sandlund & Sundqvist, 2011) handlar denna studie om relationen mellan interaktionsmönster i elevsamtalen och hur eleverna bedömts på det muntliga provet. Studien identifierade alla elever i Testing Talks datamaterial (totalt 161 elever i 71 prov) som hade erhållit bedömningar på det muntliga provet som skilde sig minst två betygssteg (A – F) mellan minst två av de tre bedömarna. En undergrupp med 31 elever i 23 provinspelningar identifierades, och dessa elevprov analyserades sedan samtalsanalytiskt. I artikeln illustreras interaktionen i ett av dessa prov i en strävan att hitta förklaringar till att bedömningen av en av eleverna skiljer sig åt mellan bedömarna. Studien diskuterar en rad fenomen som kan ha inverkat på bedömningen i olika riktningar, såsom bedömarpreferenser, moraliska förhållningssätt i elevsamtalet, användningen av explicit turfördelning, samt balansen mellan bedömningskriterierna och en sinsemellan jämförelse av eleverna i samtalet.

Interaktionell kompetens ur bedömar- och elevperspektiv (kommande)

Begreppet interaktionella kompetens har ökat i popularitet under senare år, så även i andraspråksforskningen. I ett kommande bokkapitel (Sandlund & Sundqvist, under granskning) undersöker vi hur fyra grupper av lärare som deltar i sambedömning av ett muntlig prov i engelska konstruerar elevernas interaktionella kompetens i sitt samtal. Vi fokuserar särskilt på hur lärarna i bedömargruppsmötena använder sig av återgivet tal (eng. reported speech) för att identifiera särskilda bidrag i elevsamtalet. Dessa återgivna turer identifieras sedan i elevsamtalet och analyseras sekventiellt. Studien visar att enskilda bidrag ur provsamtalet används som argument för eller emot uppvisad interaktionell kompetens hos eleverna, och att lärarna prövar sin förståelse av konstruktet och bedömningsanvisningarna genom denna praktik. Studien pekar också på behovet av att bedömningsanvisningar grundas i analys av autentisk testinteraktion för att bli rättvisande.

Kodväxling i reparationssekvenser (2017)

Denna samtalsanalytiska studie (Nyroos, Sandlund & Sundqvist, 2017) undersöker särskilt användningen av den svenska konjunktionen eller som reparationsinitiering (eller-initiated repair, EIR) i muntliga prov i engelska. Studien visar att EIR används för att signalera en pågående problemlösning hos talaren och får en metakommenterande funktion i en annars helt engelskspråkig lokal kontext. Kodväxlingen till svenska (en ”other-languageness” hos reparationsinitieringen) fungerar som signal till andra deltagare att invänta självreparation, och visar också en orientering mot testkontextens fokus på innehållslig och språklig precision.

Läraren som examinator I standardiserade prov (2017)

I Sundqvist, Wikström, Sandlund & Nyroos (2017, advance access) undersöktes lärares, i egenskap av bedömare av det nationella provet I engelska, praktiker och uppfattningar kring fyra aspekter av provets genomförande och bedömning. Studien baseras på en nationell webbenkät som besvarades av ett slumpmässigt urval av engelsklärare (N=204) samt intervjuer med 11 lärare och täckte fyra aspekter av provgenomförandet: elevgruppering, inspelningspraktik, testtillfället, och lärarens relativa deltagande i elevsamtalet, med fokus på standardiseringsaspekter. Data analyserades med statistiskt och kvalitativt. Resultaten visar att trots omfattande instruktioner finns stor variation i lärares praktik gällande alla fyra aspekterna, vilket i sin tur påverkar standardiseringen av ett nationell prov negativt.

Kompetensutveckling för språklärare – en workshopmodell

Ett tredje mål för Testing Talk handlade om lärares praktik och kompetensutveckling, och inom projektet utvecklades en forskningsbaserad modell för verksamma lärares kompetensutveckling kring genomförande och bedömning av muntliga språkprov. I artikeln (Sandlund, Sundqvist & Nyroos, 2016a) redogör vi för modellens grundtankar, utveckling och genomförande genom att visa det forskningsmaterial som ligger till grund för workshopmaterialet. Vi illustrerar hur ljudklipp och transkriptioner kan användas för att öka lärares medvetenhet om interaktion under muntliga prov och om de utmaningar som elever kan möta i ett pågående provsamtal. Workshopparna, som genomförts löpande under projekttiden, har utvärderats i enkäter, och artikeln gör en tematisk kvalitativ analys av de insikter som lärare rapporterat efter sitt deltagande. Studien diskuterar också hur lokala skolor kan arbeta med kompetensutveckling på liknande sätt.

Lärobok kring muntlig färdighet I språk – kommande

Projektets tredje delmål kring lärares praktik och utveckling omfattade också planer på en bok för lärarutbildning och verksamma lärares kompensutveckling. I en kommande bok på Studentlitteratur (Sandlund & Sundqvist, kommande) med titeln Muntlig färdighet i engelska ger vi läsaren en översikt över forskning om muntliga språkprov. Kapitlen varvar olika teman i relation till andraspråksprov, vilka illustreras genom transkriptioner och analys av provsamtal. Boken kommer också att innehålla ett resurskapitel för lärare med tips och länkar. Boken är under arbete 2017 – 2018.