Intervju med Andreas Henriksson

Andreas Henriksson: Mitt huvudsakliga forskningsintresse är intimitetssociologi, ett område jag började utforska i min avhandling om singelskap (Henriksson, 2014). Jag definierade intimitet inte som en relationsform utan som det bredare spektrumet av interaktioner vi har med människor vi möter – en central aspekt för singlar. Denna förståelse av intimitet har förblivit en kärna i mitt arbete och har lett mig till att studera olika ämnen, såsom dans, migrerade ungkarlar och ensamhet – där jag undersöker ensamhet som en brist på intimitet.

Min nuvarande forskning fokuserar på hur vardagliga interaktioner sammanflätas med större samhälleliga processer, där intimitet fungerar som ett analytiskt perspektiv för att förstå personliga och sociala dynamiker. Det kan till exempel handla om maskulinitet i migrantgrupper eller familjeliv i diasporiska sammanhang.

Vi avslutade nyligen en fyraårig studie om singelmän med migrantbakgrund, där vi undersökte syriska och polska män i Sverige samt bangladeshiska och rumänska män i Italien. Som en del av projektet har vi nyligen publicerat två samförfattade artiklar (Henriksson et al., 2023; Wojnicka et al., 2024). Den ena undersöker den vanliga uppdelningen i singellivet mellan de som "väntar" och de som "dejtar", medan den andra granskar hur dessa män navigerar på "dejtingmarknaden", där faktorer som rasifiering spelar en avgörande roll.

Våra resultat utmanar föreställningen om att singelskap enbart formas av kultur. Vissa menar exempelvis att dejting och öppenhet för nya relationer, snarare än att vänta på äktenskap, främst är möjligt i den liberala västvärlden. Vi visar istället att faktorer som klass, migrationsstatus och gemenskapsstrukturer påverkar hur singelskap och maskulinitet upplevs. Bangladeshiska män ser ofta singelskapet som en övergående och icke-sexuell fas, präglad av starka familjeband, medan syriska mäns erfarenheter präglas av en mer individualistisk orientering, där flykt från krig och splittrade familjestrukturer spelar en stor roll.

Anna Pechurina: Det låter väldigt intressant! Ditt arbete verkar tvärvetenskapligt och täcker områden som singelskap, intimitet, migration, vardagsliv och kön. Hur hjälper begreppet intimitet dig att närma dig alla dessa teman?

Andreas Henriksson: Jag försöker sätta intimitet i centrum för mycket av det jag gör och angriper begreppet både empiriskt och begreppsligt. Empiriskt undersöker jag intima praktiker – hur intimitet görs. Konceptuellt utforskar jag vad intimitet betyder i olika sammanhang.

Begreppet är brett och flexibelt nog att inkludera en mångfald av frågor, som hur migrantgrupper eller diasporor engagerar sig i intimitet och hur detta skiljer sig från, exempelvis, svenska singlar. Det är ett mångsidigt ramverk som möjliggör rika, jämförande analyser.

Samtidigt organiseras intimitet olika beroende på kontext. Man kan utveckla intimitet genom att lära känna någon – en kognitiv process. Men intimitet existerar också i kroppsliga interaktioner, som vid dans, där man upplever närhet utan att nödvändigtvis bilda en relation. Människor reflekterar även själva över intimitet på ett konceptuellt plan och organiserar sina liv kring det på olika sätt.

Anna Pechurina: Dans verkar vara ett fascinerande exempel. Det möjliggör en övergående intimitet, men kan också leda till relationer. Hur skiljer du mellan dessa olika former av intimitet?

Andreas Henriksson: Normerna i dansmiljöer uppmuntrar ofta rotation för att främja tillfälliga interaktioner snarare än exklusiva parbildningar. Samtidigt bildar återkommande dansare ibland slutna gemenskaper som kan vara mindre välkomnande för nykomlingar. Intimitet i dessa sammanhang är komplext och flerskiktat. Övergående intimitet är norm, så att inleda en relation kan kräva att man går utanför gemenskapens oskrivna regler. Människor navigerar ofta dessa sociala normer noggrant och balanserar sina egna önskningar med gruppens förväntningar.

Anna Pechurina: När jag tänker på intimitet associerar jag det oftast med vänskap och familjerelationer. Exemplet med dans erbjuder en mindre konventionell bild. Finns det andra exempel på okonventionella former av intimitet som du har stött på i din forskning?

Andreas Henriksson: Ja, absolut. Ett exempel är den intimitet som kan ses på sociala medier där människor utvecklar pseudokroppsliga interaktioner, exempelvis genom ASMR-videor. Även korta möten, som att passera någon på en smal gata och förhandla om kroppsligt utrymme, involverar former av intimitet.

Vardagliga interaktioner med grannar, även om det bara är ett leende i trapphuset, bidrar också till social intimitet. I fallet med migrerade singelmän, kretsar mycket av deras intimitet kring föreställda interaktioner – till exempel funderingar kring hur de skulle kunna interagera med svenskar.

Men okonventionell intimitet kan också vara kognitiv. Att dela hemligheter är ett klassiskt exempel på intimitet. Det avgörande är att minst en part upplever att de delar ett unikt och personligt ögonblick som inte delas med andra. Detta kan ske i både fysiska och virtuella rum.

Anna Pechurina: Vid Karlstads sociologi är du en av de drivande krafterna bakom institutionens forskningsprofil kring intimitet och hälsa. Kan du berätta mer om detta initiativ?

Andreas Henriksson: Detta är institutionens andra omgång med bygga upp en tvärvetenskaplig forskningsinriktning. Tidigare fokuserade vi på åldrande, och nu är temat intimitet och hälsa. Institutionen inkluderar genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och psykologi – en bred och ibland utmanande kombination.

Vi har arbetat med att bygga upp gemensamma resurser, som en enkät om intimitet och ett "Relationslabb" för att studera mänskligt beteende i relationer. Det är en plattform för att stödja mångsidig forskning, även om finansiering och koordinering fortfarande är utmaningar.

Henriksson, A. (2014). Organising intimacy. Exploring heterosexual singledoms at Swedish singles activities.urn:nbn:se:kau:diva-33658

Henriksson, A., Mellström, U., Priori, A., & Wojnicka, K. (2023). Waiting or dating? Migrant bachelors in the European borderscapes. Norma: International Journal for Masculinity Studies.https://doi.org/10.1080/18902138.2023.2251351

Wojnicka, K., Priori, A., Mellström, U., & Henriksson, A. (2024). He leads a lonely life: Single men’s narratives of dating and relationships in the context of transnational migration. Journal of Ethnic and Migration Studies.https://doi.org/10.1080/1369183X.2024.2393673