Brukarinflytande inom området psykisk hälsa
UserInvolve: Utvecklande av hållbara praktiker för brukarinflytande inom verksamhetsområdet psykisk hälsa
Forskningsprogram för utveckling och implementering av brukarinflytande.
Läs mer här
Finansieras av Forte år 2021 – 2027
Huvudman Umeå Universitet
Deltagande forskare: Katarina Grim
Epistemisk (o)rättvisa och barriärer till kunskapsintegrering: Utvecklande av checklista och
diskussionsunderlag för legitimering av brukarkunskap inom verksamhetsområdet psykisk hälsa
Projekt med syfte att tillgängliggöra forskningsresultat men också att bidra till utvecklingen av brukarinflytandearbete genom att utveckla strategier för att hantera centrala utmaningar som identifierats i forskning på området.
I en tidigare studie har workshops genomförts med representanter från brukarrörelsen och verksamhetsområdet för att utforska hinder och möjliggörande faktorer för integrering av erfarenhetsbaserad kunskap inom vård och stödsystemet. Studien byggde på en samproduktionsdesign och resultat har sammanställts i en vetenskaplig artikel som visar hur tre former av kunskapsorättvisa kan kopplas till bristande integrering av erfarenhetsbaserad kunskap inom verksamhetsområdet: deltagarorättvisa, vittnesorättvisa och tolkningsorättvisa. Resultat har vidare återrapporterats till workshop-deltagare som efterfrågade ett material baserat på dessa resultat, som är direkt användbart inom verksamhetsområdet. Genom denna ansökan om nyttiggörande av forskningsresultat så är vår ambition att öka tillgänglighet och användbarhet av dessa resultat för praktiken.
Målsättningen är att tillgängliggöra forskningsresultat men också att bidra till utvecklingen av brukarinflytandearbete genom att utveckla strategier för att hantera centrala utmaningar som identifierats i forskning på området.
Finansieras av Forte år 2022-2023
Huvudman: Karlstads Universitet.
Ansvarig forskare: Katarina Grim
Gör brukares åsikter någon skillnad? En studie av nya former för brukarinflytande på området psykisk hälsa genom exemplet brukarrevision
En studie med syfte att utveckla kunskap om faktorer, strukturer och strategier som kan främja ett systematiskt införande av brukardelaktighet och inflytande i socialpsykiatrin.
Brukarinflytande inom området psykisk ohälsa lyfts i statliga utredningar fram som centralt för utveckling av insatser. En rad praktiker har upprättats för att stärka inflytandet bland annat så kallad brukarrevision som är en verksamhetsgranskning, utförd av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Det senaste decenniet har intresset för brukarrevisioner ökat inom verksamhetsområdet. Trots detta saknas studier om fenomenet. I projektet kommer brukarrevision som en strategi for brukarinflytande i utveckling av stöd och omsorg på området psykisk ohälsa att undersökas. Specifikt syftar projektet till att identifiera mönster i utförda brukarrevisioner, analysera utmaningar i genomförande och undersöka utfall av brukarrevisioner i relation till kvalitetsutveckling och brukarinflytande. Brukarrevision utgör ett intressant fall för att studera inflytande då den utförs på verksamhetsnivå och möjliggör en analys av hur brukares erfarenheter kan integreras i utvecklingsarbete. Brukarrevisioner utmynnar vidare i utvecklingsförslag som kan följas upp, och möjliggör en analys av reell påverkan som skapas genom processer för brukarinflytande, vilket har efterfrågats i tidigare forskning. Projektet genomförs i samverkan med aktörer inom brukarrörelsen, kommunernas socialpsykiatri och regionernas psykiatri, och består av tre delstudier:
1. Analys av övergripande mönster i brukarrevisioner sammanställda i en databas av Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH).
2. Prospektiv studie av brukarrevisionens beställnings- och genomförandeprocess utifrån perspektivet hos beställare och brukarrevisorer.
3. Uppföljningsstudie med fokus på implementering av utvecklingsförslag samt betydelse av brukarrevision för brukarinflytande och kvalitetsarbete inom stöd och service på området.
Slutligen kommer en Open Space konferens med utgångspunkt i studiernas resultat att arrangeras och dokumenteras, med fokus på utveckling av brukarrevision. Representanter från berörda aktörer kommer att delta.
Finansieras av Forte år 2021 – 2023
Huvudman: Umeå Universitet
Deltagande forskare: Katarina Grim
Delat Beslutsfattande DB i Samordnad Individuell Planering SIP för personer med psykiska funktionsnedsättningar och samsjuklighet
En studie med målsättningen att stärka kontinuitet, brukarmedverkan och kvalitet i vård- och stödplanering med personer med långvariga och komplexa behov inom området psykiatri, socialpsykiatri, missbruk. Projektet syftar till att införa ett arbetssätt som innebär Delat Beslutsfattande (DB) i samband med Samordnad Individuell Planering (SIP). Detta arbetssätt är en forskningsgenererad SIP-process som följer de steg som en SIP innebär och inrymmer kärnkomponenterna i Delat beslutsfattande. Implementeringen planeras ske i Sydöstra sjukvårdsregionen, i samverkande enheter inom psykiatri – socialpsykiatri och/eller missbruk.
Projekt i tre steg med följande syften:
Steg I: Genom stakeholder-analys undersöka förutsättningar för hållbar implementering av Delat beslutsfattande i samband med samordnad individuell vårdplanering (SIP)
Steg II: I workshops med chefer och personal utforma en gemensam vision, en skräddarsydd implementeringsplan samt tydliga resultatförväntningar
Steg III: Genom att följa och utvärdera implementeringsprocess utforma ett metodologiskt ramverk för avsett att stödja framtida implementering av DB i samband med SIP i psykiatriska kontexter, utifrån deras unika särdrag och förutsättningar
Finansieras av Forte samt Kampradstiftelsen år 2021 – 2023
Huvudmän: Umeå Universitet samt Stockholms Universitet.
Ansvarig forskare: Katarina Grim
Brukarinflytande under covid-19: Erfarenheter hos brukarorganisationer på området psykisk hälsa
En studie med målsättning att öka kunskapen om brukarinflytande och brukarorganisationernas arbete i kristider samt att samla kunskap som kan ge vägledning i utvecklingen av brukarinflytande i samhället efter pandemin.
Eftersom brukarmedverkan är avgörande för hållbara vård- och stödsystem är det särskilt viktigt att upprätthålla möjligheter för människor att delta i inflytandearbete i krisperioder. Det sociala avstånd som krävs under en pandemi medför social avskurenhet och ökat lidande bland personer med psykisk ohälsa. Samtidigt etableras nya digitala former av möten och delaktighet. Medan vissa gruppers möjlighet till delaktighet stärkts, som till exempel de som har svårt att resa, har andra uteslutits på grund av begränsad datoråtkomst eller läskunnighet, vilket bidrar till att ytterligare förstärka den digitala klyfta som råder i samhället. Det är därför viktigt att stärka både den framväxande uppkopplade kommunikationskulturen och de traditionella formerna för möten och inflytande.
Målet med föreliggande studie är att öka kunskapen om brukarinflytande och brukarorganisationernas arbete i kristider samt att samla kunskap som kan ge vägledning i utvecklingen av brukarinflytande i samhället efter pandemin. Studien syftar till att undersöka hur lokala brukarföreningars arbete har påverkats av pandemin. Genom att studera de anpassningar som har gjorts kan utmaningar och möjligheter identifieras som kan bidra med kunskap för att stärka brukarinflytande efter pandemin.
Huvudman: Umeå Universitet.
Deltagande forskare: Katarina Grim
Utmaningar och möjligheter för att etablera brukarinflytande - Att legitimera erfarenhetsbaserad kunskap som en resurs i socialpsykiatrin
Brukarinflytande betraktas idag som en central komponent i utvecklingen av återhämtningsorienterade och evidensbaserade insatser inom socialpsykiatrin och betonas i lagstiftning och nationella riktlinjer i Sverige. Brukares delaktighet i vårdplanering och programutveckling har dock ännu inte blivit en integrerad eller strukturell aspekt av socialtjänsten. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH), en samarbetsorganisation för brukarorganisationer inom det psykiatriska området, har utvecklat ett antal initiativ som fokuserar på att systematiskt integrera brukares erfarenhetsbaserade kunskap i tjänsterna på individuella, organisatoriska och systemiska nivåer. Medan dessa brukargenererade metoder (t. Ex. återställningsguider, Peer Support, Brukarstyrd brukarrevision) har implementerats med framgång internationellt och visat positiva effekter för brukare och verksamheter i Sverige, har de oftast drivits som kortvariga projekt och har inte implementerats på hållbara sätt i den svenska kontexten. Bristen på forskning kring dessa projekt som utformats och drivits av brukarrörelsen, och som baseras på metoder som stöder delaktighet och delat beslutsfattande i vård- och stödplanering och programutveckling har gjort att den kunskap som genererats i dessa projekt inte samlats och studerats.
Syftet med denna studie var därför att utveckla kunskapen om dessa initiativ och att undersöka faktorer, strukturer och strategier som kan främja ett systematiskt införande av brukardelaktighet och inflytande i socialpsykiatrin. Målet var att i planeringsprojektet fokusera på utvecklingen av ett forskningssamarbete och en pilotstudie med fokus på de projekt som pågår. Denna studie syftade till att studera framgångsfaktorer och hinder vid implementering av metoder baserade på brukarkunskap och utveckla kunskap som kan användas för att utforska förutsättningarna för att skapa ett framgångsrikt implementeringsprogram för brukarinflytande och delat beslutsfattande i det större projektet.
Huvudman: Umeå Universitet
Deltagande forskare: Katarina Grim
The implementation of a user movement driven model for Peer Support in a Swedish context: the views and experiences of managers.
En nationell implementeringsstudie som undersöker hur chefer i verksamheter inom psykiatri och socialpsykiatri har upplevt en implementering av att ha person anställd i verksamheten med erfarenhetsbaserad kompetens från att vara brukare/patient. Huvudmän och finansiärer för studien var Umeå Universitet och Lunds Universitet år 2016 - 2021.
Ansvarig forskare: Katarina Grim.