Internationell migration
De ”glömda” asylsökande från Afghanistan
– En studie om inkluderings- och exkluderingsprocesser som påverkar unga hazara-flyktingar i Sverige.
Det föreliggande projektet är ett samarbete mellan Martin Joormann (Universitetslektor i socialt arbete vid KAU) och Anna Lundberg (Professor i rättssociologi vid LU). Projektet syftar till att genomföra en gemensam analys av tidigare insamlade data, komplettera med ytterligare data i form av offentlig dokumentation, samt publicera en vetenskaplig artikel. Mer konkret handlar projektet om att synliggöra exkluderings- och inkluderingsmekanismer som afghanska flyktingungdomar i Sverige har påverkats av efter 2015 då den svenska regeringen aviserade en helomvändning i asylpolitiken. Tusentals afghanska flyktingar lever sedan ett antal år utan uppehållstillstånd i Sverige efter att ha fått avslag på sin asylansökan. De flesta av dem var minderåriga och kategoriserades vid tillfället de sökte asyl som “ensamkommande barn”. När ungdomarna sedan fick sin ålder uppskriven och därmed kom att behandlas som vuxna, eller fyllde 18 på grund av lång väntan och därför meddelades utvisningsbeslut, blev de hälsomässiga konsekvenserna för dem mycket allvarliga. Detta syns inte minst i Malmö men även på många andra platser runt om i hela Sverige. Hemlöshet, fattigdom, läkemedelsmissbruk och självmordsförsök är några vanliga problem.
Vi vill undersöka betydelsen av lagregler – arbets-, migrations- och socialrätt samt deras växelverkan – för att identifiera och förstå de processer av exkludering och inkludering som lett till att många av ungdomarna hamnat utanför välfärdens yttersta skyddsnät och samtidigt inte kan ta sig till något annat land för att söka skydd.
Vi kommer i projektet att utgå från olika sätt på vilka former av glömska (Thompson), såväl kalkylerad som oanad, har utspelat sig. Vidare kommer vi att kombinera en ”uppifrån” och ”underifrån” rättssociologisk forskningsdesign (Banakar). Denna kombination gör det möjligt att undersöka och förstå hur den svenska asylprocessen och annan lagstiftning av betydelse för unga afghaner i Sverige fungerar i praktiken, varför den fungerar på detta sätt och vilka konsekvenserna är. Vi kommer undersöka lagen dels i ett perspektiv av enskilda individers erfarenheter (underifrån) och dels genom de regleringarna som styr mötet mellan enskilda och svenska myndigheter (ovanifrån). Mer än så, kommer vi att undersöka hur olika yrkesgrupper och civilsamhällesaktörer har hanterat sina möten med ungdomar från Afghanistan.
Ansvarig forskare: Martin Joormann
Medverkande forskare: Anna Lundberg
Legitima flyktingar – en kritisk undersökning av legitimitetsförklaringar inom ramen för svensk asylrätt
Lunds universitet, publicerad 2019.
Den här studien undersöker frågan om hur den svenska migrationsbyråkratins högsta rättsliga instans, Migrationsöverdomstolen, legitimerar beslut som påverkar asylsökandes liv. Baserat på kritisk diskursanalys av prejudikat och informerad av semistrukturerade intervjuer med migrationsdomare, illustrerar studien den textuella konstruktionen av sista instansens beslut som rör familjer med barn; klass, etnicitet, religion, kön och sexualitet; samt politiken för 'reglerad invandring'. Därigenom ifrågasätter den den institutionaliserade maktfördelningen som är inbyggd i asylsystemet.
Författare: Martin Joormann
Transnationellt perspektiv i det sociala arbetet med ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar
Studien undersöker nya globala familjebildningar och relationer samt hur socialarbetare arbetar med det transnationella perspektivet
Ansvarig forskare: Caroline Östman
Unga migranter och tillhörighet
Tillhörighet studeras från olika perspektiv i relation till unga migranter i Sverige. Ämnen som berörs är idéburet arbete med etablering för asylsökande unga, samt ojämlika gränsdragningar och tillhörighet relaterat till plats och unga migranter.
Ansvarig forskare: Maria Moberg Stephenson.
Från unga migranter till "goda svenskar": Tillhörighet och yttringar av gränser och avgränsningar inom NGO-socialt arbete
Örebro universitet, publicerad 2021.
Det övergripande syftet med denna doktorsavhandling var att analysera tillhörighet i en kontext av ett mentorprogram för unga definierade som ensamkommande i Sverige. Genom att koppla samman olika dimensioner av tillhörighet så studerades detta både från de ungas egna perspektiv och inom arbetet med mentorprogrammet.
Avhandling fulltext
Författare: Maria Moberg Stephenson
Ensamkommande flyktingbarn och politiska svar i Sverige: Utmaningar för socialt arbete
Mittuniversitetet, doktorsavhandling publicerad 2019.
Det övergripande syftet med denna doktorsavhandling var att undersöka hur det svenska mottagningssystemet och det sociala arbetets institutioner tillgodoser ensamkommande flyktingbarns och ungdomars behov och ambitioner. Studien baseras på analyser av den politiska debatten kring migration och integration mellan valåren 2014–2018, samt på intervjuer med ensamkommande flyktingbarn/ungdomar och socialarbetare.
Avhandling fulltext
Författare: Caroline Östman