Forskning om sömn

Forskning om människors sömnvanor är viktig för att förstå vilka vanor och omständigheter som är förknippade med normal sömn och sömnproblem, och att ta reda på vilka behandlingstekniker som kan vara hjälpsamma när människor sovit dåligt länge. Det som rekommenderas i första hand vid sömnstörningen insomni/ sömnlöshet är kognitiv beteendeterapi. Kort och gott går behandlingen ut på att kartlägga sina sömnvanor och att testa att bete sig och tänka annorlunda ifråga om sin sömn. Eftersom oro är vanligt (och sömnstörande) ingår ofta tekniker för att hantera negativa tankar. Vid Karlstads universitet forskar vi främst om varför människor utvecklar långvariga sömnsvårigheter, hur tillfrisknanden från dessa problem går till, samt vilken roll störd sömn spelar för den psykiska hälsan och ohälsan.

kvinna sover i säng med täcket uppdraget över sig
Foto:
Unsplash

 

Sömn är något som alla kan relatera till eftersom alla sover, mer eller mindre bra. Sömnen är viktig och behövs för inlärning och fysisk och psykisk återhämtning. Samtidigt är det viktigt att veta att vi återhämtar oss bra från kortare perioder av sömnlöshet och att alla sover dåligt ibland. Har du någon dålig natt per vecka eller sover dåligt en tid direkt efter något påfrestande hänt, så är det fullt normalt och behöver troligen inte behandlas.

Så länge som sömnen fungerar har vi sällan anledning att fundera över hur våra vanor påverkar sömnen eller vilka konsekvenser det får för oss när vi sover dåligt. Men när det börjat krångla är det lätt att fastna i negativa tankemönster och att börja med vanor som på kort sikt funkar bra för att orka och få sova men som på längre sikt kan störa de naturliga drivkrafterna för sömn. Några exempel på detta är att ta tupplurar, inta uppiggande drycker för sent, grubbla mycket över sina sömnproblem och att avstå från att träna eller ägna sig åt aktiviteter som brukar vara roliga. Sömnen förändras över livet. Ju yngre vi är desto mer sömn behöver vi och desto mer djupsömn får vi. I tonåren sker stora förändringar som påverkar sömnen: biologiskt blir kroppen inställd för att vara vaken längre på kvällen och sova längre på morgonen. I kombination med ökad självständighet och tillgång till nöjen och sociala medier dygnet runt kan det vara lätt att vända på dygnet och vara trött under skoldagarna.

Forskningens tre huvudspår

Tonåringars sömn

Vi ser en alarmerande utveckling då alltfler sover för lite under skolveckorna och att de som sover för lite mår dåligt. Här fokuserar min forskning på att förstå vilka demografiska faktorer, hälsofaktorer och vanor som är förknippade med tillräcklig sömn respektive för lite sömn. Det mest spännande är att höra vad de unga berättar om sin sömn. Här finns mycket att lära sig och tillsamman med forskare från tre andra lärosäten är vi på gång med skolinsatser för att förbättra sömnen.

Kognitiva aspekters betydelse för sömn

Framförallt gäller det negativt tänkande och missuppfattningar om sömnen, som i flera studier visat sig ökar risken för långvariga sömnproblem, men även att behandlingar som påverkar människors tankar om sömnen är förknippade med bättre sömn. Ett spännande nytt fynd var att en behandling mot överdriven oro tycks även ha påverkat sömnproblem. (Se "En studie om oro"). 

Ickefarmakologiska behandlingsmetoder av sömnstörningen insomni/sömnlöshet

Kognitiv beteendeterapi för insomni är ”golden standard” och kan förmedlas av flera yrkesgrupper, såsom psykologer och specialistsjuksköterskor. KBTI-forskningen har gällt patienter i lite styvmoderligt behandlade grupper såsom unga, eller personer med psykiatrisk samsjuklighet. Men det passar inte alla att gå i en ”sömnskola” och hålla koll på scheman och nya livsvanor. Därför är det viktigt att göra oberoende test av kommersiella produkter och alternativa behandlingar för sömnproblem. Några exempel är flyttanksbehandling och sömnrobotar. 

Pågående studier

kvinna sover i säng med täcket uppdraget över sig
Foto:
Unsplash