Evidensbaserad behandlingsforskning och hälsoekonomi

Vi har undersökt effektiviteten av studentdriven psykoterapi vid vår psykoterapimottagning med avseende på klientens symtomförändringar och tillfredsställelse. En heterogen klientpopulation behandlades med KBT bedriven av terapeutkandidater. Resultaten (Henriksson et al., in press; Hiltunen et al., 2013; Stark and Hiltunen, 2016) visar att kognitiv beteendeterapi bedriven av terapeuter med mindre praktisk erfarenhet kan vara effektiv. 

Känslor, känslohantering och känslomässig medvetenhet tycks få en alltmer ökat fokus i KBT. Även en studie från vår klinik visade att affektiva tillstånd är viktiga att ta hänsyn till i behandlingsarbetet, och kan utgöra en viktig dimension i utvärdering av behandlingsresultaten. Vi undersökte förändringen i affektiv personlighetstyp under en behandlings förlopp i en ”single-case” studie med en klient som diagnostiserades med Anorexia Nervosa (Draxler & Hiltunen, 2012). Hon behandlades med KBT, och behandlingen bestod av 14 sessioner med uppföljningar via e-post och med hjälp av självhjälpslitteratur. Parallellt med positiva behandlingsresultat förändrades klientens affektiva personlighetsdrag från ”självdestruktiva” i behandlingens början till ”självförverkligande” i slutet av uppföljningsperioden.

I en annan studie (Stark & Hiltunen, 2016) undersökte vi ifall affekt mätt med ”Positive and Negative Affect Schedule” (PANAS) påverkas av psykopatologi. Resultatet visar att en heterogen klientergrupp i början av terapin hade ”självdestruktiva affektiva personlighetsdrag” och att klientgruppen i slutet av terapin blev mera ”självförverkligande”. Dessa och andra studier visar att forskning om affektiva tillstånd bör få en ökat fokus i behandlingssammanhang.

Ytterligare ett område där behandlingsforskning fått ett ökat allmänintresse är Hälsoekonomi. Syftet med hälsoekonomiska studier är att skatta de effekter och eventuell kostnad reduktion som följd av implementering av en ny evidensbaserade behandlingsform. Vår avsikt är att i samarbete med docent Mikael Svensson undersöka de hälsoekonomiska aspekterna av psykoterapier genomförda av terapeutkandidater med begränsad teoretisk utbildning, samt som resultat av implementeringen av nya evidensbaserade korttidsterapier. 

Professor Arto Hiltunen

Referenser

Draxler, H. and Hiltunen, A.J. A modification of enhanced cognitive behavioral therapy for Anorexia Nervosa – a case study. Clinical Case Studies, 11, 201-217, 2012.

Henriksson, S., Anclair, M. and Hiltunen, A.J., Effectiveness of cognitive behavioural therapy on health-related quality of life: An evaluation of therapies provided by trainee therapists, Scandinavian Journal of Psychology, 57, 215-222, 2016.

Hiltunen, A.J. Kocys, E. and Perrin-Wallqvist, R. Effectiveness of cognitive behavioral therapy: An evaluation of therapies provided by trainees at a university psychotherapy training center. Psych Journal, 2, 101-112, 2013.

Stark, V. and Hiltunen, A.J. Affective phases of cognitive behavioral therapy - An evaluation of psychotherapy provided by trainees, Scandinavian Journal of Psychology, 57, 36-41, 2016.