Nordidactica 2018:1
Efter några nummer Nordidactica med ett fåtal historiedidaktiska artiklar kommer nu ett nummer med hela tre artiklar av just detta slag. Det är oundvikligen så att vi läser dessa artiklar på skilda sätt beroende på vår egen bakgrund. Saknar man själv specifik historiedidaktisk skolning så läser man artiklarna på ett mer övergripande sätt men också med andra referenspunkter än den generelle historiedidaktikern. Det är just detta som gör Nordidactica till en intressant SO-didaktisk mötesplats. Här får kunskapsutvecklingen inom de olika didaktikerna möjlighet att influera varandra. Det betyder att vi har möjlighet att se att många problem är gemensamma – kanske även bortom SO-didaktikens gränser, också i annan ämnesdidaktik – även om de tar sig skilda specifika uttryck. Detta uppmuntrar i sig till ökat ämnesdidaktiskt samarbete och fortsatt läsning bortom de specifika disciplinerna för att på så sätt öka såväl takt som skärpa i kunskapsutvecklingen. Det betyder även att vi har möjlighet att tydligare se vilken den unika karaktären på ett bidrag är, också bortom det mer triviala påståendet att ett bidrag handlar om historia och ett annat om geografi.
Många diskussioner om utbildning just nu handlar om möjligheten att mäta elevers kunskaper och också jämföra dem internationellt. I Anna Veijola och Jukka Rantalas artikel ”Assessing Finnish and Californian high school students’ historical literacy through a document based task” försöker författarna just göra detta då detta gäller ”historical literacy”. Texten visar hur komplicerat detta kan vara, inte minst för att undervisning i liknande kunskapsområden bedrivs under relativt olika former i skilda länder.
Det finns anledning att anta att användning av film är relativt frekvent förekommande inom samtliga SO-ämnen. Hur vanligt det är eller hur det används vet vi emellertid inte så mycket om. Det finns få studier om detta, i synnerhet från de nordiska länderna. Genom artikeln ”Teachers’ use of film in the History classroom: A survey of 19 High school teachers in Norway”, skriven av David-Alexandre Thomas Wagner, får vi ökad kunskap om hur det ser ut i varje fall för ett antal historielärare i Norge. Författaren lägger här särskild vikt vid att film förefaller användas på ett relativt positivistiskt sätt, dvs. lärarna vill med hjälp av väl valda filmer, helst dokumentärer, ge en god inblick i hur man tror att ”det var” vid en viss tidpunkt och i ett visst skede.
Den tredje historiedidaktiska artikeln, ”Viden mellem elev og fag – historieundervisning som dynamisk kommunikation”, författad av Heidi Eskelund Knudsen, är en teoretisk artikel som sätter ljuset på undervisning som kommunikation. Undervisning är en fortgående process där elevernas förförståelse, ofta ett episodiskt vetande, har betydelse för lärarens presentation, som i sin tur väcker frågor och reflektioner hos eleverna, som läraren behöver begrunda och på ett insiktsfullt sätt respondera på för att det semantiska vetande, som ofta är undervisningens målsättning, ska kunna ta form.
Detta Nordidactica-nummers tre historiedidaktiska artiklar förmår att göra avtryck också bortom den snävare disciplinens gränser. Vi önskar därmed er alla en inspirerande läsning och spännande diskussioner!
Christina Osbeck och Olof Franck
Redaktörer för Nordidactica 2017-2018