Bedömning i musik

Området musikalisk bedömning berör både musikalisk gestaltning och musikaliskt lärande, och ingår därmed i både det konstnärliga och musikpedagogiska fältet. Här ser vi det som viktigt att studera hur musikaliska aktiviteter och uttryck för musikalisk kunskap och kvalitet värderas, bedöms och betygsätts, hur olika former av bedömning kommuniceras, förklaras och motiveras samt hur värdering, bedömning och betygsättning kan utveckla elevens lärande. Såväl nationell som internationell forskning har visat att det finns problem med bedömning i musik. Dock tycks processen av bedömning i musik inom svensk grund- och gymnasieskola ha underlättats något på grund av tydligare bedömningskriterier i Skolverkets styrdokument från 2011. Bedömning är dock fortfarande ett något eftersatt forskningsområde i Sverige när det gäller ämnet musik. Studier av antagningsprov till musikutbildningar samt hur bedömning sker i olika musikkurser inom musiklärarutbildningen är därför av särskilt intresse.

PÅGÅENDE PROJEKT:

Granskning på vilka(s) villkor? En studie om bedömning av färdighetsprov till musiklärarutbildningar (Ragnhild Sandberg Jurström, Monica Lindgren & Olle Zandén)

Hur bedöms färdighetsprov till musiklärarutbildningar? Hur legitimeras ställningstaganden kring bedömning, och vilka urval görs? Vad styr bedömningarna? Vilken relevans, trovärdighet och giltighet har proven i dagens musiklärarutbildningar? Dessa frågor står i fokus i studien om antagningsprov till musiklärarutbildningar i Sverige. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet för projekttiden 2018-2021 och drivs av Karlstads universitet i samarbete med Göteborgs universitet och Linnéuniversitet i Växjö.

Färdighetsprov har en avgörande betydelse för tillträde till sökt utbildning. Dock har provens prognostiska värde ifrågasatts i tidigare forskning, liksom problematiken med subjektiva tolkningar och outtalade kriterier vid bedömning. Ur ett demokratiskt perspektiv är det därför viktigt att urvalsprocesser blir väl genomlysta, särskilt med tanke på Riksdagens krav på breddad rekrytering till universitet och högskolor. Mot bakgrund av detta är studiens syfte att skapa kunskap om färdighetsprov i musik med avseende på provens bedömningsgrunder, legitimitet och kunskapssyn samt att diskutera provens relevans och trovärdighet som urvalsinstrument till ämneslärarprogrammet i musik. Studien utgår från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv med fokus på hur individer skapar och representerar mening genom att använda samverkande teckensystem som exempelvis sång, instrumentalspel, gester och tal i sin kommunikation med andra. Meningsskapande ses i detta perspektiv som ett sätt att förverkliga olika diskurser, det vill säga hur individer utifrån intresse producerar kunskap om någon specifik aspekt i en viss specifik social situation. Datan består dels av videoinspelade sång-, instrumental- och ledarskapsprov inom skilda genrer samt efterföljande fokusgruppsamtal med jurymedlemmar kring videosekvenser från proven. Fokus i samtalen är sökandes representationer av kunnande och färdigheter samt jurymedlemmarnas bedömningar av dessa representationer. Med multimodala och diskursiva analyser av en svagt beforskad praktik genererar studien ny kunskap om antagningsprov som urvalsinstrument. Studiens resultat kommer att bidra till utveckling av antagning till högre utbildning, såväl i musik som andra ämnen, med avseende på bland annat tillvägagångssätt, transparens och relevans.

Återkoppling i interaktion? En studie om formativ bedömning i musiklärarutbildning (Ragnhild Sandberg-Jurström)
Studiens syfte är att bidra med kunskap om musiklärarutbildningars formativa bedömningspraktiker med avseende på återkoppling, interaktion och kunskapssyn i dessa praktiker. I studien utforskas vilka representationer för kvalitet och kunnande som konstrueras vid lärares och studenters återkoppling i enskilda instrumentallektioner, hur återkoppling sker och vilken funktion den har, hur ställningstaganden i samband med formativa bedömningar i musik argumenteras för samt vilka diskurser kring kvalitet och kunnande som verkar styrande på återkopplingen. Frågeställningarna besvaras med hjälp av videodokumenterade instrumentallektioner och fokusgruppsamtal med både lärare och studenter, med videofilmerna som stimulusmaterial. Studien utgår från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv med särskilt fokus på hur diskurser kring formativ bedömning konstrueras.

Publikationer inom området:

Publikationer inom området:

Sandberg-Jurström, R., & Lindgren, M. (2022). Mapping the applicants’ learnability: a discourse analysis of assessors’ talk of admission tests for Swedish specialist music teacher education. Music education research 24(5), 599–610. Published on-line 18 July 2022. https://doi.org/10.1080/14613808.2022.2098263
Sandberg-Jurström, R. (2022). Creating space for reflections. Meaning-making feedback in instrumental/vocal lessons. Frontiers in Education, Teacher education, 7:842337. Published on-line 14 April 2022. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/feduc.2022.842337/full
Lindgren, M., Sandberg-Jurström, R., & Zandén, O. (2021). Care as technology for exclusion. Power operating in jurors’ talk about admission tests to Swedish music teacher education. Nordic Research in Music Education, 2 (2, 58-73. https:/doi.org/10.23865/nrme.v2.2916
Sandberg-Jurström, R., Lindgren, M., & Zandén, O. (2021). A Mozart Concert or Three Simple Chords? Limits for Approval in Admission Tests for Swedish Specialist Music Teacher Education. In E. Angelo, J. Knigge, M. Saether, and W. Waagen (Eds.), Higher Education as Context for Music Pedagogy Research, 19–40. Oslo: Cappelen Damm Akademik. https://doi.org/10.23865/noasp.119.ch1
Sandberg-Jurström, R., Lindgren, M., & Zandén, O. (2021). Musical skills, or attitude and dress style? Meaning-making when assessing admission tests for Swedish specialist music teacher education. Research Studies in Music Education 44(1), 70-85. First Published 19 Apr 2021. https://doi.org/10.1177/1321103X20981774