Under flera decennier har sång och musik fått mindre plats i den svenska skolan, trots att det vetenskapligt bevisats att det har många hälsoeffekter som sänkt stress, ökad nivå av ”må-bra-hormonet” oxyticin samt en stärkt social sammanhållning. Med bakgrund av detta startades forskningsprojektet Sånghälsa i skolan – en samhällelig angelägenhet. Men kan en kvart med sång varje dag i skolan räcka för att elever ska må bättre och i förlängningen prestera bättre? Det har forskningsprojektet undersökt.
Projektet är finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond med Kungl. Musikaliska Akademien som medelsförvaltare. Det finns inga tidigare studier inom det här området och projektet är unikt – dels i den tvärvetenskapliga kombinationen av forskarnas kompetenser, dels i den konkreta sånginterventionen som är navet i projektet och som har potential att bli direkt implementerbar i daglig skolundervisning. Forskargruppen strävar efter att bygga en evidensbaserad undervisningsmodell för sångundervisning som kan användas för att erbjuda sång för skolklasser inom de lägre åldrarna i grundskolan där studiero, kognitiv-, språklig-, emotionell- och social utveckling ligger i fokus. Forskningsprojektet leds av Pia Bygdéus, universitetslektor i musikpedagogik vid Karlstads universitet.
Studier görs i gränssnittet mellan musik och hälsa, musikpedagogik, logopedi och psykologi, för att mäta olika effekter av att implementera sångkvart i elevernas hemklassrum. Ett ramverk och modell har utvecklats, där eleverna sjunger en kvart om dagen, fyra dagar i veckan under fem veckor och under ledning. Genom ramverket har forskargruppen givit medverkande lärare olika verktyg rörande förhållningssätt omkring sångkvart som modell.
Vad har ni kommit fram till?
– Det är väldigt mycket tystare i ett klassrum idag, i betydelsen mindre sång i hemklassrummet, säger Pia Bygdéus. Sång och konstnärliga ämnena har pressats ut ur läroplanens mitt. Dessutom möter vi lärare och nyutexaminerade lärare i grundskolan som inte upplevt sång och musik som något självklart under sin egen skolgång och utbildning, vilket gör att det inte heller ligger naturligt för dem att sjunga med sina elever. Samtidigt som körsången fortfarande är stark i Sverige, 5–6 % av befolkningen sjunger i kör även efter pandemin, ser vi kanske ännu inte effekterna av användningen av skärm i klassrummen, i betydelsen att lärare idag kan sätta på musik och på skärm projicera filmsekvenser i klassrummet för att eleverna ska få röra på sig, men missar interaktionen att göra i ögonhöjd tillsammans med eleverna. De har inte fått träning under lärarutbildningen, känner sig inte bekväma att exempelvis sjunga med sina elever och göra det till en självklar del av vardagen. I sången finns rytm, takt, puls, text, ord, möjligheter att träna känsloreglering och smittoeffekter. Delaktigheten har varit påtaglig under hela projekttiden, och många spännande praktiknära fotsteg har det blivit. Utan delaktighet från skolor och alla medverkande elever hade detta projekt inte varit genomförbart. Varje gång jag kommit ut till skolorna har eleverna med entusiasm snabbt och nyfiket frågat: Vad ska vi göra idag? Jag har om och om igen påmints om hur snabbt barn lär sig.
– Inom forskningsprojektet deltar 241 elever i årskurs 2–3, och har vid flera tillfällen exempelvis fått svara på frågor om sin hälsa, välmående, uppfattning om sin egen röst och de har också gjort olika tester med logopeder. Alla tester är genomförda både före såväl som efter sånginterventionen (sångkvart under fem veckor). Eleverna har varit med om ett testbatteri av 10 olika tester, genomförda flera gånger under en termin, förutom att de lärt sig ett tiotal nya sånger under tiden för interventionen.
Och hur ser effekter av sångkvart ut?
– Effekterna är tydliga, indikerar att sång utvecklar och främjar gemenskap, hälsa, lärande och språk. Detta har också fallit väl ut att exempelvis Kulturskolan i Karlstad i samarbete med Karlstads kommun just nu i höst bjudit in 15 grundskolor och 600 barn till sångkvart med kommunens förstaklassare.
– De redan invigda, som exempelvis musiklärare och körledare i samhället, kanske av egen erfarenhet vet, men nu har vi också vetenskaplig evidens för vad just sångkvart i skolan kan få betyda och utveckla. Därtill går att identifiera att lärare saknar verktyg för att bli och känna sig trygga med sin egen kropp och röst, att sjunga tillsammans med sina elever i skolan. Det pågår för närvarande en revidering av lärarutbildningen i landet, som kommer att fortsätta under 2027, och det går att starkt hävda att det nu är dags att konstnärliga ämnen ges mer plats för eleverna i skolans undervisning.
Musikämnet blir en samlande resurs av hälsa och bildning
– Samhället signalerar idag att unga människor mår sämre än vad äldre gör. Genom musik från tidig ålder formas vi människor, tränas i känsloreglering och smittoeffekter och nu finns evidens för att sång bidrar till elevers lärande och utveckling i skolan, och i förlängningen till samhällsutveckling. Barn tillbringar så många timmar i sina liv i skolan där de tränas att bli problemlösare, klara sig utanför skolan, och tillsammans bli och vara samhällsbärare. En förhoppning är att vår forskning tas på allvar, är att räkna med och kan påverka, i linje med FN:s barnkonvention som sedan 1/1 2020 återfinns i Sveriges lag; alla barns rätt till kultur och konstnärligt liv, och alla barns rätt att uttrycka sig genom konst. Det är i förlängningen en demokratifråga för skolan att arbeta aktivt med konstnärligt inriktade ämnen. Kan vi ta tillbaka mark för dessa ämnen? Kan vi erbjuda unga människor livsglädje genom träning i konstnärligt inriktade ämnen? Hur skulle dessa ämnen stimulera barn och unga, och i förlängningen trigga PISA-mätningar att skjuta i höjden.
Forskningsprojektet avslutas med ett kunskapsseminarium på Ersta kulturscen i Stockholm 13 oktober, där forskargruppen beskriver och berättar om olika variabler i projektet och i panel samtalar med inbjudna gäster och publik, som blir till en eftermiddag med en avslutande konserten ”Jag föddes med en ton”.
– Vi vill gärna fortsätta studera effekter av vår forskning, när den tas i bruk ute i klassrummen. Samtidigt arbetar vi nu på med flera vetenskapliga artiklar, varav två är publicerade, fyra är under review-process i olika internationella vetenskapliga tidskrifter, och 3 är work in progress; totalt nio artiklar på bordet innehållande en riklig mängd kvantitativa och kvalitativa data från perioden 2021–2026. Vi siktar även på att arbeta fram en bok att ge tillbaka till praktiken, till skolan, rektorer, lärare, lärarutbildningar och studenter, och för detta behöver vi nu söka nya externa medel.
Läs mer om seminariet som är kostnadsfritt men som kräver föranmälan.
