Vad innebär det egentligen att spela bra? Ragnhild Sandberg Jurström, doktor i musikpedagogik vid Musikhögskolan Ingesund, leder ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet, som ska skärskåda hur kvalitet och skicklighet bedöms i färdighetsprov till lärarprogrammen vid Sveriges musikhögskolor.
I projektet, som fått titeln "Granskning på vilka(s) villkor: Bedömning, kvalitetsuppfattningar och legitimering av färdighetsprov till musiklärarutbildningar”, kommer Ragnhild Sandberg Jurström och två forskarkollegor, Monica Lindgren från Högskolan för scen och musik i Göteborg samt Olle Zandén från Linnéuniversitetet, att studera hur färdighetsproven faktiskt ser ut och hur de hanteras.
-Det handlar om vilka kvaliteter som proven fokuserar på och hur lärarna som bedömer argumenterar kring dessa kvaliteter, säger hon. Vi är också intresserade av att titta på dessa prov utifrån perspektiv som demokrati, jämlikhet och breddad rekrytering. Vi vill alltså göra bedömningspraktiken synlig och belysa vilka kriterier för kvalitet och kunnande som används av lärare när de bedömer en sökande, vilka kunskapssyner som styr bedömningarna samt hur urvalen av sökande görs.
Det finns nästan ingen tidigare forskning inom området. Förklaringen kan vara att det är ett känsligt ämne, både för de sökande och för lärarna som bedömer. Forskning som gjorts om bedömning i musik både inom högskola/universitet och det offentliga skolväsendet har visat att det kan finnas outtalade kvalitetsuppfattningar och bedömningskriterier som ofta är subjektiva och inte alltid förhåller sig till vad som står i kursplanen. Sådana tveksamheter kan komma till uttryck även i bedömningen av de som söker till en musiklärarutbildning, tror Ragnhild Sandberg Jurström.
Anonymiserade resultat
-Vår frågeställning är väldigt aktuell då det just nu också pågår försöksverksamhet med lämplighetsprov till andra lärarprogram. Färdighetsproven i musik är någorlunda lika vid de högskolor och universitet som har musiklärarutbildning, men det finns vissa lokala skillnader. Att ha en uppsättning tydliga kriterier kan hjälpa till att göra proven mer rättvisa och jämlika, men det är de fördjupade samtalen om kriterier och kvaliteter som är intressant att ta del av i vårt projekt.
I studien kommer forskarna att använda sig av filmade färdighetsprov där sökande visar sitt kunnande på sitt instrument och i ensemble. Dessa inspelade prov får deltagande lärare sedan diskutera och argumentera kring i de intervjuer som görs. Vilka musiklärarutbildningar som deltar i projektet hålls hemligt av integritetsskäl, och studiens resultat kommer att vara helt anonymiserade. Den stora utmaningen, menar Ragnhild Sandberg Jurström, är att hitta lärare som ställer upp och att få sökande som accepterar att färdighetsprovet spelas in.
-Jag har gjort en liten förstudie till det här projektet, och enligt min erfarenhet är det inte svårt att få lärarna att prata om det här. Det som är svårt är att sätta ord på sådant som de kanske inte har diskuterat igenom med andra förut - vad är kvalitet, vad innebär det egentligen att vara skicklig, och hur ser de det? Det pratas sällan om hur bedömningarna görs och argumenteras för, så det kommer att bli intressant att se vad det ska ge.
Mer information
Projektet, som startar i januari 2018, löper under 3 år och finansieras till 4,3 miljoner av Vetenskapsrådet. Om du vill veta mer, kontakta Ragnhild Sandberg Jurström på ragnhild.sandberg@mhi.kau.se, eller 073-964 75 20.
