Om Ytfysik och nanomaterial
Forskningen inom ytfysik och nanomaterial vid Karlstads universitet fokuserar på att förstå och kontrollera materia på atomär nivå och nanometerskala. Genom att kombinera avancerad mikroskopi, spektroskopi och teoretisk modellering undersöker vi kolbaserade nanomaterial, halvledarytor och lågdimensionella strukturer. Vår forskning bidrar till ny kunskap om grundläggande fysikaliska fenomen samtidigt som den stödjer utvecklingen av framtidens teknologier inom elektronik, spintronik, fotovoltaik och avancerade funktionella material.
Ytfysik och nanovetenskap är nära sammankopplade forskningsområden. Forskningen inom dessa områden är idag inriktad på två huvudteman:
- kolbaserade nanomaterial såsom kolnanorör, grafen och nanofibrer,
- lågdimensionella strukturer och nanostrukturer på halvledarytor, främst metalliska skikt och självorganiserade molekylära lager.
Forskningen om kolnanostrukturer leds av docent Krister Svensson. Den har möjliggjorts genom utvecklingen av nya forskningsinstrument. Genom att kombinera svepprobsmikroskopi med elektronmikroskopi kunde vi för första gången både avbilda och manipulera material på nanometernivå samtidigt. Olika tillverkningsmetoder och efterbehandlingar har visat sig ha stor påverkan på materialens egenskaper, vilket riskerar att hämma kommersialiseringen eftersom massproducerade fibermaterial ofta uppvisar sämre prestanda.
Genom internationella samarbeten har vi tillgång till en mängd kommersiella material samt material framställda i laboratorieskala. Vi undersöker nu elektriska egenskaper, såsom elektronernas fria medelväglängd och kontaktresistans, i relation till materialens kristallinitet. Detta bidrar till utvecklingen av materialstandarder, vilka är avgörande för den globala kommersialiseringen av nanomaterial.
Forskningen inom ytfysik leds av docent Hanmin Zhang. Verksamheten har en lång historia som sträcker sig tillbaka till materialfysikgruppens tidiga år vid Karlstads universitet. Under åren har forskningen finansierats genom flera olika typer av forskningsanslag. Projekten inleddes med studier av halvledarytor och metall-halvledarrekonstruktioner och har därefter utvecklats mot forskning om lågdimensionella system.
Forskningen är huvudsakligen av grundvetenskaplig karaktär, men flera av de studerade systemen kan få stor betydelse för utvecklingen av tekniska tillämpningar under praktiska förhållanden. Vi är särskilt intresserade av material och strukturer med relevans för elektronik, spintronik och solcellsteknik.
Tidigare centrala forskningsprojekt har omfattat:
- tillväxt och egenskaper hos självorganiserade monoskikt (SAM) bildade i lösning på guldytor (Au). Vi studerade aromatiska molekyler med tiolatbaserade huvudgrupper och specialdesignade ändgrupper.
- studier av metallinducerade rekonstruktioner på Si- och Ge-ytor, med särskilt fokus på de 3×1-rekonstruktioner som bildas på Si(111)- och Ge(111)-ytor av olika metallatomer.
- studier av tillväxten av små aromatiska molekyler på olika preparerade kiselwaferytor för att undersöka hur ytreaktivitet och periodicitet påverkar tillväxten och självorganiseringen hos molekylerna PTCDA och senare även PTCDI.
- undersökningar av strukturella, elektroniska och magnetiska egenskaper hos Mn-Si- och Mn-Ge-legeringar som odlats genom fastfasepitaxi på Si- och Ge-substrat.
För närvarande är forskningen om halvledarytor och nanostrukturer inriktad på kvantbrunnstillstånd i ultratunna silverskikt på Si- och Ge-ytor samt på topologiska effekter vid metall-halvledargränsytor. För att uppnå en fullständig förståelse av de studerade systemen använder vi en kombination av spektroskopiska och mikroskopiska metoder: fotoelektronspektroskopi, röntgenabsorptionsspektroskopi, cirkulär dikroism och sveptunnelmikroskopi (STM), kombinerat med ab initio-beräkningar baserade på täthetsfunktionalteori (DFT). Synkrotronljusanläggningarna MAX IV i Sverige och ELETTRA i Italien används främst för de spektroskopiska studierna.