Kurskonstruktörer i ett målstyrt system: En studie av hur två lärare planerar en gymnasiekurs i historia

Beskrivningen av planeringsuppdraget i ett målstyrt system handlar ofta om hur uppdraget är tänkt att utföras och mer sällan om hur uppdraget genomförs i praktiken. Med tanke på att det är lärare och elever som i sista hand beslutar om hur undervisningen och bedömningen ska utformas så är det praktiska genomförandet intressant att studera och diskutera.

Den här studien har som mål att med praktiknära utgångspunkter analysera frågan om vad planeringsarbetet för en kurs i historia kan handla om. I undersökningen har två lärares beskrivning av sin planering av undervisning och bedömning följts under en termin.

I studien har det visat sig att planering av en kurs i historia handlar om en mängd olika beslut som kan beskrivas med olika begrepp och perspektiv. Som exempel kan nämnas: val av kursens berättelse och organisationsprincip samt val av olika redskap som eleverna ska få. Med utgångspunkt i lärarnas beskrivning av sin planering har undersökningen lyft fram en planeringsmodell som framstår som ett relevant verktyg för att beskriva och analysera centrala aspekter av planeringsarbetet. Studien har uppmärksammat frågan om i vilken grad som kursplanens mål tolkats generellt eller ämnesspecifikt samt frågan om i vilken grad som kursplanens mål integrerats i de didaktiska beslut som tagits för att utforma undervisning och bedömning. Förhoppningen är att begreppen och perspektiven kan underlätta diskussion och reflektion vid praktiskt planeringsarbete.

Denna licentiatavhandling har skrivits inom Forskarskolan för lärare i historia och samhällskunskap, en särskild fortbildningssatsning för yrkesverksamma lärare. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Karlstads universitet har ansvarat för forskarskolan i samarbete med Högskolan Dalarna.