Ämnesdidaktisk komparation - Länder, ämnen, teorier, metoder, frågor och resultat

Konferensen organiserades som ett samarbete mellan tre ämnesdidaktiska forskningsmiljöer vid Karlstads universitet: Centrum för språk- och litteraturdidaktik (CSL), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) och Science, Mathematics, Engineering Educational Research (SMEER). Ledande forskare från hela Norden samlades i Karlstad.

Av de 256 deltagarnas 120 presentationer har 13 artiklar efter en peer-review granskning valts ut för denna bokpublikation. Artiklarna representerar både bredd och djup av aktuell ämnesdidaktisk forskning i ett nordiskt perspektiv och vänder sig till forskare, lärarutbildare och lärare inom skolväsendet.

Bokens inleds med fyra komparativa studier. I första kapitlet jämför Haue den historiska utvecklingen inom de skandinaviska ländernas skolsystem, därefter redogör Schüllerqvist för de likheter och skillnader som kan ses i de samhällsvetenskapliga ämnenas skolkursplaner i samma länder. Kallioniemi och Virta visar i sin text hur ämnesdidaktiken utvecklats inom olika ämnesdiscipliner i Finland. Bladh och Molin avslutar därefter komparationen med att visa hur geografiämnet växt fram i Sverige och Norden.

Ett flertal kapitel behandlar språk- och litteraturdidaktik. Strand från Norge visar betydelsen av elevers och lärares reflektioner vid utvecklandet av textskrivande. Christensen argumenterar för vikten av estetiskt lärande inom danskämnet. Borglind ger litteraturdidaktiska perspektiv på crossoverlitteratur. Sundqvist och Sylvén visar på vikten av den engelska som skolelever kommer i kontakt med på fritiden för deras lärande. Waldmann skriver om en studie om förskolebarns språkliga begreppsuppfattning. Därefter följer Engströms matematikdidaktiska bidrag om matematikundervisningen som lärande system, samt Elmoses analys av hur naturvetenskaplig kompetens kan definieras och operationaliseras i skolan. Boken avslutas sedan med två historiedidaktiska bidrag. Ebbensgaard argumenterar för att historiedidaktisk förståelse skall bli ett undervisningsmål i skolan, och Samuelsson diskuterar olika modeller för nationell
kvalitetsgranskning av skolundervisningen.