Konst- och bildvetenskap
Konst- och bildvetenskap handlar om hur människor har uttryckt sig i bild och form, alltsedan formbara material och verktyg började hanteras och fram till och med dagens rikliga bildflöde och samtidskonst. Tidigare användes begreppet konsthistoria, men dagens beteckning, konst- och bildvetenskap, markerar att studierna omfattar visuella gestaltningars betydelse för såväl samtida som historiska individer och samhällen, samt intresserar sig för ett brett fält av visuell kultur. De teorier och metoder som tas upp handlar om att skriva konst-, bild-, arkitektur- och designhistoria, samt undersöka hur visuell gestaltning och kommunikation kan beskrivas, tolkas och förstås. Undervisningen innehåller en rad praktiska övningar och exkursioner till gallerier, museer och arkiv.
Visuella representationer studeras i olika kulturella sammanhang och ur olika perspektiv, såsom estetiska, kommunikationsteoretiska, sociologiska, interkulturella, funktionella, genusteoretiska och postkoloniala. Som exempel på material som studeras kan nämnas så skilda fenomen som klassiskt måleri och skulptur, antika tempel, gotiska katedraler, modernistisk arkitektur, konsthantverk, folkkonst, möbel- och bruksvarudesign, realistiskt måleri, porträtt-fotografi, reklambilder, expressionistisk grafik, gatukonst, konceptkonst, tecknade serier och offentlig konst.
Programkurser och fristående kurser
Konst- och bildvetenskap ingår i huvudområdet kulturstudier, och kan läsas som fristående kurser eller som en valbar fördjupning inom Kulturvetarprogrammet. Kurserna kan ingå i en kandidatexamen med Kulturstudier som huvudområde, eller i någon annan kandidatexamen. Kurserna är upplagda som block om 7,5 hp, vilka kan läsas fristående eller som sammanlagda terminskurser om 30 hp vardera.
Fristående kurser:
- Konst- och bildvetenskaplig introduktionskurs, 7,5 hp
- Konst- och bildvetenskap – tidiga bild- och byggnadskulturer, 7,5 hp
- Konst- och bildvetenskap – från renässans till romantik och realism, 7,5 hp
- Konst- och bildvetenskap – modernismer och samtidskonst, 7,5 hp
Dessa kurser ingår som delkurser i kursen Konst- och bildvetenskap I, 30 hp.
Terminskurser:
- Konst- och bildvetenskap I, 1–30 hp
- Konst- och bildvetenskap II, 31–60 hp
I Konst- och bildvetenskap II, 31–60 hp, ingår följande delkurser, som också kan läsas fristående efter godkänd examinering på de fyra första delkurserna på nivå 1–30 hp:
- Konst- och bildvetenskap – Globala och regionala konst- och bildvärldar
- Konst- och bildvetenskap – Konstliv, konstmuseer, konstpedagogik och offentlig konst
- Konst- och bildvetenskapliga metoder I
- Konst- och bildvetenskap – Självständigt arbete I
Varför läsa konst- och bildvetenskap?
Att läsa konst- och bildvetenskap är som att öppna locket till en skattkista, och få tillgång till historiens och samtidens visuella rikedomar. Förutom kännedom om föremål, miljöer och mänsklig kommunikation, får du också tillgång till termer och begrepp, ja kort sagt ett språk för att tala om bild, konst, arkitektur och design.
Tack vare senare tiders utveckling av informations- och kommunikationsteknik lever vi idag i ett rikligt bildflöde, men vi har ofta svårt att sätta ord på, och förstå, de visuella fenomen och kulturer vi tar del av. W.J.T. Mitchell hävdade år 1995 i sin bok Picture Theory, att det västerländska samhället har genomgått en ”pictorial turn”, en visuell vändning, som ersätter en tidigare verbal dominans. Han menade att det visuella har fått en ny betydelse inom teorier om kultur, medvetande och representation i takt med den starka tekniska utvecklingen på bild- och medieområdet, men han pekade också på en paradox i sammanhanget. Det finns en vilja att förstå det visuellas förhållande till det verbala språket, dess kraft och förmåga att påverka människor och skeenden, men samtidigt finns en okunskap och ibland en rädsla för bilders makt. Därför är det viktigt att skaffa sig kunskap om, och förmåga att tala om och förstå visuella fenomen och visuell kommunikation.
Detta gäller både inom och mellan kulturer. I dagens samhälle med globalisering, klimatförändringar, stora migrationsflöden och politisk polarisering finns ett behov av att diskutera visuell kommunikation, inte minst ur retoriska perspektiv. Samtidskonst kan också vara ett medium för brännande samtidsfrågor.
Arbetsmarknad
Kunskaper i konst- och bildvetenskap öppnar också upp möjligheter på arbetsmarknaden; att arbeta professionellt med konst på konsthallar, museer, kommuner, landsting, konstprojekt och i pedagogiska sammanhang kräver kunskap om och förståelse för både historisk och samtida konst. Kursen om konstliv, konstmuseer, konstpedagogik och offentlig konst innefattar också specifika kunskaper som behövs i professionell verksamhet. Därutöver kan ämnet kombineras med en rad andra och ge dig en unik profil på arbetsmarknaden. Inom ramen för campusundervisningen kommer du i direkt kontakt med yrkesverksamma inom fältet och besöker en rad arbetsplatser.
Att läsa Konst- och bildvetenskap inom Kulturvetarprogrammet ger en bra kombination av kunskaper som behövs för att arbeta med konst i kulturlivet. Andra kombinationer kan också vara användbara och utvecklande, såsom exempelvis med Filmvetenskap, Genusvetenskap, Historia, Idéhistoria, Interkultur, Konst- och bildgestaltning, Litteraturvetenskap, Medie- och kommunikationsvetenskap samt Pedagogik.
Fortsatta studier
Kurserna Konst- och bildvetenskap I och II ger behörighet för en kandidatkurs i ämnet, och därefter är det möjligt att söka vidare till magister-, master- och forskarutbildningsnivå, t.ex. Masterprogram i historia med fokus på kulturarv och historiebruk.
För mer konkret studie- och yrkesvägledning, vänligen kontakta ämnets lärare:
Samarbete med andra ämnen