Frågor och svar om Kulturvetarprogrammet

Vilken profil har kulturvetarprogrammet vid Karlstads universitet?

Kulturvetarprogrammet har sin bas i generella kulturstudier med fokus på kulturpolitik och kulturarv. Därutöver ägnas två terminer åt en fördjupning inom ett valbart ämnesområde, med relevans för det kulturella fältet, såsom Historia, Idéhistoria, Konst- och bildvetenskap eller Statsvetenskap. Fördjupningen ger studenterna specifika ämneskunskaper och en områdessäkerhet att ha med sig ut i arbetslivet i kultursektorn.

Aktuell kulturpolitik med dess nationella mål och direktiv för kulturfältet får direkt genomslag för samtliga verksamheter inom kulturbranschen. Av den anledningen är kulturpolitik ett väsentligt inslag i kulturvetarprogrammet. Kulturpolitikspåret löper som en röd tråd genom programutbildningen och dess samtliga delkurser, även om kulturen som begrepp och fält också analyseras utifrån andra perspektiv. Termin 1 startar med två 7,5 hp-kurser om kulturpolitik, den första om kulturpolitikens teori, den andra om kulturpolitikens praktik. Här sjösätts den inriktning som programmets efterföljande moment hakar i. Resterande två delkurser handlar om kulturarv respektive relationen mellan kultur och olika globaliseringsprocesser. Förmågan till omvärldsanalys är något som alltmer efterfrågas inom kultursektorn samtidigt som intresset för kulturbevarande har blivit allt starkare inom samhällsvetenskap och humaniora såväl i Sverige som internationellt. En konsekvens av förd kulturpolitik är t.ex. att kulturbevarande är en verksamhet som låter sig kommersialiseras inom området för kulturella och kreativa näringar, samtidigt som den sociala och akademiska konstruktionen av kulturarv alltid är en laddad ideologisk fråga.

På vilket sätt möter denna profil de behov som finns inom kultursektorn?

Inom kultursektorn finns behov av kompetens inom områden som digital kommunikation, projektledning och omvärldsanalys, men också mer allmänt av att hålla sig ajour med förändringar som sker genom den förda kulturpolitiken. Det är genom inriktningen i den aktuella kulturpolitiken som t.ex. medel tilldelas för verksamheter inom kultursektorn med kulturproduktion och kulturbevarande. Programmet ger även inblick specifikt i olika konstsektorer och berör frågor om t.ex. konstnärers villkor.

Bilden av kultursektorn är att det är svårt att få jobb. På vilket sätt hanterar utbildningen den konkurrens som finns? Och hur står sig utexaminerade studenter på arbetsmarknaden?

Att som student utexamineras som kulturvetare vid Karlstads universitet innebär att man har mer kunskap om de förhållanden som idag råder inom kultursektorn, en insikt i hur de kulturella systemen fungerar, och dessutom en större konkurrenskraft än om man gått ett motsvarande utbildningsprogram som saknar en inriktning på kulturpolitik. Programmet innehåller t.ex. flera hands on-kurser direkt inriktade på kultursektorns kompetensbehov. På det sättet är programmet vid KAU jämförelsevis mer yrkesförberedande än den typen av äldre kulturvetarprogram som haft karaktären av ett lapptäcke där skilda kurser från olika humanistiska ämnen staplas på varandra.

Kultursektorn har traditionellt beskrivits som en arbetsmarknad där det finns fler utbildade än antalet arbetstillfällen (se t.ex. Saco:s rapport från 2021: Framtidsutsikter – Här finns jobben för akademiker 2026). Från vår horisont kan vi dock konstatera att våra utexaminerade studenter rekryteras till kvalificerade tjänster och uppdrag inom kultursektorn. De arbetar som kultursamordnare, festivalarrangörer, kultursekreterare, kulturutredare, projektledare, TV-producenter och museipedagoger. Det är inte ovanligt att arbetsgivare inom kultursektorn hör av sig direkt och ber oss upplysa studenterna på sista terminen om tjänster som ska annonseras ut.