Kemididaktik
Inom kemididaktik bedrivs forskning som fokuserar på lärande och undervisning inom kemi. Kemididaktik är också del inom centrumbildningen SMEER (Science Mathematics Engineering Education Research, - www.kau.se/SMEER), där två av medarbetarna inom gruppen finns med i arbetsutskott och styrelse. Inom gruppen finns också en Natdid-ambassadör (liu.se/forskning/natdid).
Nedan följer en beskrivning av projekt inom kemididaktik vid Karlstads universitet.
Undersökande arbete
Kontaktpersoner: Torodd Lunde, Michal Drechsler
Andra forskare: Niklas Gericke
Kort beskrivning av forskningen:
Tidigare studier visar att lärare betonar syften som att undervisa ämnesinnehåll och att skapa intresse när de engagerar elever i laborativt arbete. Senare år har syften som att lära elever att göra undersökningar och lära om det naturvetenskapliga arbetssättet betonats allt mer i läroplaner och ämnesdidaktisk forskning när det gäller laborativt arbete. I detta projektet utforskar vi hur lärare tolkar och förstår vad undersökande arbete innebär och hur detta kommer till uttryck i deras planeringar.
Grundskolans läroplan för naturämnena betonar laborativt undersökande arbete i syfte att utveckla elevers kritiska tänkande medan undervisningstraditionen betonar laborationer i syfte att ge ökad förståelse för ämnesinnehållet. I denna studie undersöks hur detta glapp kan överbryggas.
Läromedel och digitalisering
Kontaktpersoner: Niklas Gericke, Michal Drechsler
Andra forskare: Yvonne Liljeqvist
Kort beskrivning av forskningen:
Tidigare studier visar att läroboken har en dominerande roll för ämnesinnehållet i skolan. Läroböcker är viktiga inte bara som läsmaterial, men ger också en struktur för klassrumsaktiviteter i allmänhet. Frågan är nu om det senaste decenniets tillväxt av IKT och dess introduktion i skolan påverkat skolan och om det har skett en förskjutning i det svenska klassrummet om hur läroplanen antas i klassrummet. I denna undersökning undersöks användningen av läromedel av lärare i olika ämnen och på olika stadier i klassrummet. Vi undersöker också hur stor andel av undervisningstiden som digitala läromedel används.
Modeller i kemi
Kontaktperson: Michal Drechsler
Andra forskare: Anna Bergqvist
Kort beskrivning av forskningen:
Lärande av naturvetenskap innefattar en förståelse för de delar (t ex begrepp) som bygger upp naturvetenskapen. En viktig aspekt på utvecklingen av naturvetenskaplig kunskap är att utforma och använda modeller. Modeller länkar teorier med till exempel ett system, ett objekt, ett fenomen eller en process. De är delar av teorier som forskare utvecklar för att beskriva, förklara och förutsäga aspekter av världen som vi ser den. När nya idéer läggs till befintligt vetenskaplig kunskap, revideras innehållet i begreppet medan etiketten förblir. På detta sätt kan ett begrepp ha flera betydelser. Forskningen har föreslagit att några av elevernas problem med att förstå kemi kan härstamma från begreppsförskjutningen, det vill säga att en ny modell introduceras, men använder samma etikett som tidigare. I detta projekt har vi undersökt hur elever, lärare och läroböcker använder och presenterar olika modeller inom områdena syror/baser, kemisk bindning och elektrokemi.
Ämnesdidaktisk kunskap (PCK)
Kontaktpersoner: Michal Drechsler
Kort beskrivning av forskningen:
Under de senaste åren har intresset växt för lärarstudenters kunskapsbas. En välkänd klassificering kan sammanfattas som: innehållskunskap (CK), allmän pedagogisk kunskap (PK) och ämnesdidaktisk kunskap (PCK). Studier av en akademisk disciplin ger emellertid inte potentiella lärare den typ av förståelse som de behöver för att effektivt omvandla sin akademiska kunskap till instruktionsaktiviteter i klassrummet. PCK föreslås istället förvärvas från undervisningspraktik och kritiska reflektioner av denna. Ett huvudmål för lärarutbildningskurser bör därför vara att utveckla och förstärka lärarstudenters initiala PCK.
Ämnesspecifikt språk för att beskriva proteinsyntes i gymnasieskolan – elevers och läromedels användning av tekniska termer
Kontaktpersoner: Sara Wahlberg, Niklas Gericke
Kort beskrivning av forskningen:
Projektet fokuserar på att undersöka det ämnesspecifika språk med fokus på tekniska termer som används för att beskriva proteinsyntes i gymnasieskolan. Projektet är tvådelat: Del 1 fokuserar på eleven och del 2 på läromedel. Syftet är att a) undersöka hur elever hanterar centrala tekniska termer för att beskriva området; b) att undersöka kemi- och biologiböckers språkanvändning med fokus på de tekniska termernas frekvens, distribution och inbördes relationer, samt c) undersöka vilka likheter och skillnader i användningen av centrala tekniska termer som finns mellan läromedel kemi och biologi genom de sätt som proteinsyntesen presenteras.