Kriminalitet som livsstil

Cirka 56% av ungdomarna i årskurs nio uppger i Brottsförebyggande rådets rapport som kartlagt ungdomsbrottsligheten mellan åren 1995 – 2011 att de någon gång begått en brottslig handling (Brå, 2013:3). Men det är ett fåtal unga som står för den största delen av brottsligheten bland ungdomar. De som begår många brott har relativt ofta problem både i skolan och hemma. De umgås ofta med andra ungdomar som begår brott och de har en tillåtande attityd till att begå brott.

Alla människor som umgås med eller arbetar nära kriminella personer känner snart igen vissa resonemang: "Om jag inte gjorde det skulle någon annan göra det", "alla snor ju, Svensson också, så varför skulle jag vara annorlunda", "jag var tvungen", "huvudsaken är att man inte stjäl av någon fattig", "det är tur för er att jag finns så får snuten och alla plitar jobb", "det drabbar ingen, jag tar bara vad som är mitt". Individens tankemönster påverkas av de val han/hon gör och de uppgifter han/hon ställs inför i livet. Ur alla influenser, konflikter och problemlösningar som en tonåring tvingas göra, utkristalliserar sig olika tankemodeller och tankemönster.

Beroende på livsvillkor, vilka val man gör, eller hur det sociala umgänget ser ut utvecklas individerna i olika riktningar. I bästa fall mognar den enskilde individen, lär sig att ta ansvar för sitt eget liv och att ta hänsyn till andra människor. I sämsta fall finner den unga människan en lockelse i att fortsätta en kriminell karriär om hon redan tidigt belönats eller fått bekräftelse på sitt kriminella beteende, eller känner stark samhörighet med en kriminell grupp. Han/hon börjar långsamt utveckla ett tankemönster som bygger på irrationella tankar. Kan man som behandlare identifiera detta irrationella tankemönster som styr den kriminelles världsuppfattning i grunden och dennes tolkning av varje situation, finns det större möjlighet att förstå varför den kriminelle handlar som han gör (Bergström, 2012).

De avsedda doktorandstudier är en första utvärdering av de svenska påverkansprogrammen Ett nytt vägval - utarbetat för ungdomar mellan 13-21 år som löper risk att utveckla eller har utvecklat ett kriminellt beteende, samt Nya utmaningar – ett program om kriminalitet och kriminell livsstil (Bergström, 2004; 2006). Programavsnitten innehåller övningar om att överväga för och nackdelar med brott, kommunikationen i familjen och med vänner, att sätta upp mål, att utmana kriminella tankar, hur brottsoffer påverkas, problemlösning, social färdighetsträning och kamratkontakter, med det övergripande syftet att se sambandet mellan tanke-känsla-beteende.

Doktorand: Sophia Lindblom

Referenser

Lindblom, S., Eriksson L. and Hiltunen A.J. Evaluation of the Cognitive Intervention Programme “A New Direction” Targeting Young Offenders in Sweden, ”Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention” in press.