Med rötter i Värmland och en karriär som spänner över folkhälsa, statistik och metodutveckling har Carls Bonander rört sig i gränslandet mellan data och samhällsnytta. Nu tar han med sig sin tvärvetenskapliga erfarenhet till Handelshögskolan där han vill bidra till bättre beslutsunderlag och nya samarbeten inom samhällsvetenskaplig forskning.
Carls Bonander, berätta kort om din bakgrund – och gärna lite om dig själv
– Jag är uppvuxen i Forshaga och studerade samt disputerade i Karlstad i risk- och miljöstudier. Min tidiga forskning handlade om utvärdering av samhällsåtgärder för skadeprevention och skadeepidemiologi. Efter några år som lektor gick jag vidare till Sahlgrenska akademin i Göteborg, där jag i åtta år har arbetat med forskning och undervisning inom folkhälsovetenskap, biostatistik och hälsoekonomi. Sedan två år var jag där professor i epidemiologisk metodik, som befinner sig i någonstans i gränslandet mellan epidemiologi och statistik, med fokus på metodutveckling inom befolkningsbaserad hälsovetenskap.
– Utanför jobbet umgås jag gärna med min fru Hillevi och våra husdjur (Bordercollien Toj och katterna Mario och Luigi). Jag har också kvar mitt gamingintresse och spelar ofta online med vänner och ibland ses vi även och spelar Drakar och Demoner.
Du är lektor i statistik – vad fick dig att bli intresserad av statistik?
– När jag var liten förde jag och en kompis systematiskt statistik över hur många skott, med varje vapen, som behövdes för att skjuta ihjäl varenda fiendetyp i ett nintendospel (Mega Man; den som vet vet), så någon läggning mot det har jag nog alltid haft. Men jag blev på allvar intresserad under min master när jag såg hur bra data och analys kan ge tydligare beslutsunderlag för samhällsåtgärder.
– Under doktorandtiden arbetade jag med utvärdering av skadepreventiva insatser med metoder för kausal inferens, och intresset har vuxit sedan dess.
– Det korta svaret är att jag uppskattar den tydlighet som en bra analys kan skapa och den klarhet som statistisk teori kan bidra med. Dessutom gillar jag bredden – statistik går att tillämpa på många områden. Det passar mig.
Hur kom du i kontakt med Handelshögskolan?
– Jag har tidigare arbetat vid Karlstads universitet och har under lång tid haft samarbeten med forskare på Handelshögskolan. Bland annat inom nationalekonomi.
Vad var det som lockade dig att söka dig till Handelshögskolan?
– Efter många år på medicinsk fakultet vill jag arbeta mer med samhällsvetenskapliga frågeställningar. Jag har redan pågående samarbeten och känner flera medarbetare sedan tidigare – vilket gjorde valet både naturligt och tryggt.
– Samtidigt har mitt fokus de senaste åren blivit mer metodutveckling och då kändes statistik som rätt miljö för att bygga vidare på den forskningsinriktningen. Jag kommer såklart fortsatt samarbeta med mina tidigare kollegor på risk- och miljöstudier genom forskning kopplad till Centrum för forskning om samhällsrisker.
Vilka förväntningar har du på att arbeta på Handelshögskolan?
– På kort sikt vill jag driva pågående projekt i mål. Samtidigt ser jag fram emot nya samarbeten och att lära känna fler delar av Handelshögskolan. Jag får ofta mina bästa idéer i diskussion med andra, särskilt när man kan kombinera viktiga empiriska frågor med metodutveckling.
Berätta om din forskning – gärna aktuell om du har sådan
– Min forskning är tvärvetenskaplig och rör både empiriska studier som kan användas för beslut och metodutveckling som möjliggör bättre utvärderingar av policys och interventioner. Innehållsmässigt har det ofta handlat om folkhälsoinsatser och beslutsfattande i medicinsk kontext, men jag ser fram emot att arbeta mer med samhällsvetenskapliga frågor framöver.
– Jag driver flera projekt parallellt. Det största är en Fortefinansierad programsatsning om metodutveckling för att rikta och utvärdera folkhälsoinsatser på lokalområdesnivå, i samarbete mellan Göteborgs universitet, Centrum för forskning om samhällsrisker på Karlstads universitet och Imperial College London – och numera Handelshögskolan.
– Jag har också ett projekt om vilka faktorer som påverkar kostnadseffektiviteten i kommunal utdelning av halkskydd, och kommer snart starta upp ett nytt projekt om effekterna av slumpmässiga inbjudningar till omfattande hälsoundersökningar på vårdkonsumtion, kostnader och hälsoutfall.
