Offentlig upphandling styrs av juridiska principer – men bedömningarna påverkas ofta av ekonomiska redovisningsstandarder som inte är utformade för juridiska sammanhang.
I sin avhandling visar Peter Lillieh, nybliven doktor i offentlig rätt vid Handelshögskolan, hur denna krock riskerar att missgynna små och medelstora företag, leda till snedvriden konkurrens och försvaga intentionerna bakom lagen om offentlig upphandling.
Peter, vad handlar din avhandling om?
– Den handlar om offentlig upphandling med ett fokus på domstolsprövning av upphandlingsbeslut och prövning av bland annat finansiella och tekniska krav som kan ställas i upphandlingar. Min forskning belyser hur juridiska bedömningar vid offentlig upphandling ofta krockar med ekonomisk redovisningspraxis, vilket riskerar att missgynna små och medelstora företag som använder vissa redovisningsstandarder. Detta medför även att lagen om offentlig upphandling och dess intentioner inte heller får genomslag i rättstillämpningen.
På vilket sätt och för vilka kan dina resultat vara till hjälp?
– Då resultaten belyser hur strikta krav på specifika finansiella rapporter riskerar att snedvrida konkurrensen för små och medelstora företag kan mina resultat vara till nytta för upphandlande myndigheter, domstolar samt för jurist/advokatbyråer. För upphandlande myndigheter och leverantörer är den av särskilt värde. Genom att öka insikten om att redovisningsstandarder skiljer sig åt finns det argument för att myndigheter behöver acceptera alternativa bevis i upphandlingar för att i sin tur skapa mer neutrala villkor för alla leverantörer. Detta leder till en offentlig upphandling där fler företag kan delta – vilket i slutändan gynnar möjligheten till konkurrens i upphandlingar. Med tanke på att jag även analyserat europarättens krav på rätt till ett effektivt rättsmedel är avhandlingen dessutom av värde för när domstolarna överprövar upphandlande myndigheters beslut.
Hur har du genomfört din forskning?
– Jag har sammanställt och tolkat relevanta rättskällor och särskilt studerat domstolspraxis med fokus på hur förvaltningsdomstolar bedömer skaderekvisitet i överprövningsmål samt hur årsredovisningar värderas som bevisning. I avhandlingen har jag även gjort vissa jämförelser mellan leverantörens påtalandeskyldighet under upphandlingar och den skadebegränsningsskyldigheten som gäller i skadeståndsmål. Genom att granska redovisningsstandarder i förhållande till upphandlingsreglerna har jag kommit fram till hur dessa regelverk samspelar – eller inte samspelar – och hur detta påverkar utgången i rättsprocesser.
Upptäckte du något under arbetet med din avhandling som du skulle vilja forska vidare kring?
– Under arbetet med att analysera skadeprövningen upptäckte jag en intressant konfliktyta mellan statens krav på att tillhandahålla effektiva rättsmedel och leverantörernas skyldigheter att påtala brister redan när myndigheterna genomför upphandlingarna. Jag skulle därför vilja bevaka utvecklingen kring hur långt leverantörens ansvar för att påtala fel och begränsa skada rimligen sträcker sig utan att rättssäkerheten hotas.
– Det vore även värdefullt att fördjupa sig ytterligare i när juridik möter komplex ekonomisk bevisning samt att fördjupa sig i de internationella regler som finns i upphandlings- och redovisningsrätten.
På vilket sätt tror du att din forskning och dina resultat stärker Handelshögskolan?
– Det är roligt framför allt för Handelshögskolan att vi får flera doktorer i juridik. Det ger uppmärksamhet för Handelshögskolans juristprogram såväl som vår forskarutbildning.
Berätta om vad du ska göra under 2026
– På kort sikt ska jag undervisa och förhoppningsvis hinna skriva en artikel som jag funderat över under forskarutbildningen. Jag har även för avsikt att söka för medel för forskningsprojekt eller postdoc samt annat utanför akademin.
