Handelstullar – vilka effekter kan de ge på ekonomin?
2025-02-04Nyheter om omfattande handelstullar dominerar flödet just nu. Men vad innebär de för den globala ekonomin och hur har de historiskt fungerat? Karl-Markus Modén, lektor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, förklarar.
Karl-Markus Modén, vad är en handelstull?
– En tull är en avgift på en vara som förs in i ett land. Intäkterna går till det importerande landets kassa.
Vad betyder en handelstull för import och export till och från ett land?
– Syftet med tullar är oftast att skydda den inhemska industrin från utländsk konkurrens, alltså importkonkurrens. Den omedelbara effekten är en minskad import, men ofta även en minskad export. Det senare för att andra länder ”hämnas” genom att införa tullar i sin tur, men också för att det som importeras är insatsprodukter som vidareförädlas och sen exporteras. Denna typ av handel, med insatsprodukter, minskar också. För mindre utvecklade länder har de i vissa fall varit, och är, en viktig intäktskälla.
Vilka konsekvenser ger handelstullar?
– Konsekvenser av ett ”handelskrig” är som sagt mindre handel, lägre priskonkurrens och ett mindre urval av varor för konsumenterna att välja bland. Det gäller för konsumenter i alla länder som deltar i ”kriget”.
Finns det några kortsiktiga vinnare med handelstullar?
– Efterfrågan på tullskydd kommer oftast från aktieägare till bolag exponerade för internationell konkurrens. De får ett visst skydd och kan höja priser och vinster.
Långsiktiga vinnare – finns det några sådana?
– Den internationella handeln har utvecklats mycket starkt på grund av multilaterala överenskommelser att sänka tullar och andra handelshinder. Samtidigt så har tillväxten över tid varit positiv. Denna utveckling, som startade kring 1950, men som tog rejäl fart kring 1970, kan nu komma avbrytas. De enda positiva effekterna skulle kunna vara att mindre handel leder till färre transporter och mindre miljöstörande utsläpp. Det är dock ett mycket klumpigt verktyg för att tackla detta problem. Samma kapitalägare som vinner på kort sikt kan vinna på lång sikt om handelshindren blir permanenta.
Vad kan det här betyda för svensk ekonomi?
– Sverige är ett land med en hög grad av öppenhet för internationell handel och har mycket att förlora på ett allmänt handelskrig. Dock är handeln med EU mycket viktigare än handeln med USA som endast utgör cirka 7 % av handelsvärdet (handeln med EU cirka 70 %). En sämre ekonomisk utveckling på grund av handelskriget i EU kommer dock att påverka Sverige negativt. Ett handelskrig mellan USA och EU drabbar ju förstås även Sverige direkt då EU är en tullunion och EU:s tullar är Sveriges tullar.
När kan man som amerikansk konsument förväntas bli påverkad av de här tullarna?
– Troligen kommer de här handelstullarna att märkas ganska snabbt för konsumenterna. De omedelbara effekterna är nog störst på varor med en kort livstid, som exempelvis grönsaker, frukt och snittblommor (som importeras i stor mängd från Colombia, som dock undgick att straffas med tullar genom att gå med på Trumps krav). Mer varaktiga varor, som exempelvis bilar, kommer att öka i pris lite långsammare.
När kan vi i Sverige och EU börja märka av dem?
– En bieffekt av de amerikanska tullarna är att den amerikanska dollarn stiger i värde och det påverkar priset på exempelvis bensin och diesel med en dags fördröjning. Även om inte oljan kommer från USA så prissätts den i dollar. Det är dock inte helt säkert då en annan bieffekt är att oljepriset kan komma att sjunka på världsmarknaden. Under dagen idag (3:e februari, 2025) så har oljepriset gått ned mer än vad dollarn har stigit så nettoeffekten är hittills "positiv" för svenska konsumenter. Dock är samtliga priser mycket rörliga så var och en som är intresserad får följa utvecklingen innan några slutsatser kan dras med säkerhet.
Historiskt sett - finns det några exempel på hur ett sådant här handelskrig har utvecklats?
– De mest välkända handelstullarna är de så kallade ”Smoot-Hawley tariffs" (efter de politiker som lanserade lagen) som USA införde 1930. Andra länder gav tillbaka med samma mynt och världshandeln minskade successivt därefter under flera år. Det anses ha lett till en fördjupning av den världsdepression med minskad produktion och ökad arbetslöshet som redan var på väg och förlängde återhämtningen. Det innebar även en "försurning" av det internationella politiska klimatet och konsekvensen av det pågick mellan första september 1939 till åttonde maj 1945.



