"Våra alumner vet oftast mer än chefen"

Magnus Ståhl tog alltid cykeln när det vankades volleybollträning hemma i Vänersborg. Bil fanns i den hyggligt stora familjen med sex syskon men den var aldrig förstavalet när någon skulle någonstans. I första hand skulle cykeldäck och skosulor slitas. 

– Det som formade mig var att farsan alltid hade med mig och mina syskon ut på fotbollsplanen och i skogen. Det har nog gjort att jag alltid har gillat att jobba tillsammans med människor i grupp och lärt mig hur man ska vara mot andra. Som äldst har jag den där storebrorskänslan – jag känner av min omgivning och vill att alla runtomkring mig ska ha det bra. Det är en egenskap jag har med mig in i klassrummet – mår någon dåligt så frågar jag hur jag kan hjälpa till. 

I Vänersborg var det en lugn och trygg uppväxt och på högstadiet hamnade Magnus i en pluggklass där många hade blicken en bra bit framåt. I princip hälften valde naturvetenskap och den andra hälften valde teknikprogrammet på gymnasiet. Med läshuvud och bra koll på både matematik och fysik var valet enkelt för Magnus. 

– Jag hade tidigt ett starkt intresse för matte, fysik och samspel med människor. Jag lockades av klassiska yrken som brandman eller något inom sjukvården men efter lumpen som sjukvårdare i Skövde insåg jag att det inte riktigt var min grej. Det fick bli en kort period på universitetet i Lund i stället. 

Samspelet mellan energi och miljö

Men inte heller i Lund fann Magnus det han verkligen ville göra. Kompassnålen stannade istället på Karlstad och ett universitet med spännande utbud för en blivande högskoleingenjör. Magnus gamla gymnasielärare i matematik och fysik hade fått rätt – komplexa uträkningar passade sinnet utmärkt. Engagemanget i miljöfrågor var redan på plats tack vare barndomsminnen från pappersbruket i Billingsfors och Trollhättans bilindustri – båda i en fond av oändliga rökmoln. Frågor kring både utsläpp och hållbarhet formade Magnus yrkesval. 

Med tiden har Magnus syn på energi och miljö utvecklats från att se dem som separata områden till att förstå deras djupa samspel. 

– I början såg jag energi som något man höll på med och miljö som något helt annat – men ju mer man lär sig desto mer inser man att allt hänger ihop, förklarar Magnus. 

Projekt i Tanzania

Insikten ledde Magnus Ståhl till att bredda sin utbildning med miljökurser och ett projekt i Tanzania. I Afrika fick han upp ögonen för hur olika samhällen ser på naturresurser. 

– Vi intervjuade män och kvinnor om deras syn på skogen – männen ville fälla träd och göra träkol medan kvinnorna ville bevara skogen för mat, medicin och turism, berättar Magnus.  

Den erfarenheten blev en ögonöppnare för hur teknik och samhällsfrågor måste gå hand i hand. 

I sin undervisning på Karlstads universitet är Magnus uppskattad för sin förmåga att se varje student och har varit nominerad till universitets bästa lärare fyra gånger. Med ett lugn och en tydlighet skapar han trygghet i klassrummet där problembaserat lärande står i centrum. 

"Viktigt att förstå helheten"

– Vi lär våra studenter strategier – inte bara fakta. Det är det som gör att de klarar sig så bra ute i arbetslivet. Det är viktigt att förstå helheten innan man går in på tekniska detaljer. Du kanske har solceller, elbil och värmepump hemma – men hur samspelar de? Vad har du för energibalanser? Vår undervisning handlar lika mycket om att ge verktyg för att förstå vår värld som att kunna räkna energiåtgång i värmepumpar. Det är sådant vi lär ut.  

Och även om studenterna kanske inte känner att de förändrar världen medan de fortfarande befinner sig i en lärosal så kommer ofta insikten senare. 

– När jag träffar studenterna ett år efter examen säger de ofta att de vet mer än chefen och att utbildningen verkligen gett dem verktyg för att tänka brett kring hållbar utveckling. Jag imponeras ofta av hur en del har förmågan att se lösningar. 

Magnus lyfter också studenternas snabbhet i att använda modern teknik – särskilt AI. 

– De gör övningsfrågor, sammanfattar texter och skapar tentafrågor – men det gäller att mata in rätt saker. Som lärare måste vi skydda dem från förenklingar och felberäkningar, det är viktigt. 

Mångfacetterad tjänst

En vanlig arbetsdag på Karlstads universitet börjar runt åtta – ofta efter en samåkning med frun eller en cykeltur. 

– Jag har fem kilometer till jobbet – det är precis lagom för att få lite frisk luft, säger Magnus. Min tjänst är mångfacetterad och består av undervisning, forskning, programledning och rekryteringssamordning. Och naturligtvis möten i en strid ström – men jag försöker alltid få in lite forskning också. Det händer mycket inom energiteknik som är intressant. Att försöka få in bioenergi och pellets för ökad självförsörjning och beredskapslager av energi är mycket spännande. 

Faktiskt så spännande att Magnus Ståhl är aktivt i ett globalt projekt för att ersätta träkol med pellets av biobränsle vid matlagning. Ett problem som skördar fyra miljoner människoliv i Sydostasien och Afrika varje år. Att laga mat över öppen eld inomhus är inte att rekommendera och för att förhindra dödsfall arbetar projektet med en gasspis som drivs av just pellets. 

– I en akademisk drömvärld med obegränsade ekonomiska muskler skulle jag bygga laboratorier och kompetenscenter i Afrika. Jag skulle vilja vara med när revolutionen händer och man lämnar träkolet för alltid. 

På hemmaplan då? Hur skulle Magnus utveckla utbildningen som han är programledare för? Återigen med mer stål i kassan. 

– Jag skulle vilja få in smart teknik, mer praktik och samarbeten med företag. Och jag brinner för att få kunna erbjuda våra studenter att läsa utomlands – exempelvis genom att två universitet går ihop och skapar något tillsammans. 

För Magnus är energi och miljö inte bara ett yrkesområde – det är ett förhållningssätt till livet. – När man ser att allt går åt fel håll med krig och oroligheter så hamnar klimatfrågan lätt i bakgrunden – fast den borde vara högst upp på agendan, säger han och betonar att hållbar utveckling inte bara handlar om teknik utan också om mellanmänskliga relationer och sociala aspekter. Vårt bidrag på Karlstads universitet tycker jag är tydligt – vi levererar utbildade studenter med rätt inställning och ger dem ett sätt att tänka och ett arbetssätt att ta med sig ut i samhället. Genom kontakt med tidigare studenter ser jag hur de gör avtryck – som projektledare, företagsledare och förändringsaktörer. Det är kul att ta åt sig en del av deras framgång – det är ju vi som har lagt grunden åt dem. 

Samtidigt är Magnus kritisk till hur energi- och miljöfrågor hanteras i samhället. 

– Mycket fokus ligger på billiga energislag och snabba lösningar – men vi behöver tänka mer långsiktigt och jag efterlyser bättre avtal, mer självförsörjning och en större förståelse för systemens komplexitet. Det finns en övertro på att tekniken ska lösa allt – men det handlar också om hur vi människor agerar. 

Politiken spelar en avgörande roll men Magnus är inte alltid imponerad.  

– Ibland tycker jag att våra politiker är fega – de lyssnar mer på debattörer än på forskningen. Jag önskar att beslutsfattare vågade följa den samlade kunskapen. Om nio av tio forskare är säkra på något – borde man inte följa det då?

När Magnus blickar framåt ser han en framtid med smarta, hållbara energisystem – där tekniken och beteendet samspelar. 

– Om det är energisnåla tåg som svävar i luften eller vägar som laddar bilen medan du kör vet jag inte – men vi behöver sådana lösningar. Jag tror att vi kan hinna med omställningen men tempot måste öka. 

Även privat försöker Magnus leva som han lär. 

– Vi har bytt fönster i huset, kopplat över till fjärrvärme, köpt elmoppe till grabben och tänker mycket på mathanteringen. Jag cyklar ofta, kör hybridbil och försöker vara ett gott exempel även om vardagen naturligtvis kommer emellan ibland. 

Fem snabba A/B-frågor om miljö och energi 

Teknikoptimist eller systemkritiker? 

– Teknikoptimist 

Har individens val eller politiska beslut störst påverkan på miljön? 

– Politiska beslut 

Forskning om framtida lösningar eller förbättra dagens system? 

– Förbättra dagens system 

Skulle du hellre satsa på förnybar energi eller energieffektivisering? 

– Energieffektivisering 

Tycker du att miljöfrågor hanteras bäst genom innovation eller beteendeförändring? 

– Beteendeförändring